Bör jag be min broder om ett lån?
SIMONS yngsta barn är sjukt och i akut behov av medicin. Men Simon är mycket fattig och har inte råd att köpa medicin. Vad kan han göra? En medkristen som heter Michael har det bättre ställt ekonomiskt. Michael kanske kan låna honom pengar. Innerst inne vet emellertid Simon att det inte är troligt att han kommer att kunna återbetala lånet.a
Michael ställs inför ett problem, när Simon kontaktar honom. Han inser att det råder ett verkligt behov, men han misstänker att Simon inte är i stånd att betala tillbaka pengarna, eftersom han kämpar med att bara få mat till familjen. Vad bör Michael göra?
I många länder kan människor förlora sina utkomstmöjligheter över en natt och finna att de är utan pengar eller försäkringar som täcker medicinska utgifter. Det kanske är omöjligt att få banklån, eller också är räntan för hög. När en nödsituation uppstår, kanske den enda lösningen verkar vara att ta ett lån. Men innan man ber om ett lån av någon man känner, finns det några viktiga ting att begrunda.
Beräkna kostnaden
Bibeln ger hjälp och vägledning till både långivaren och låntagaren. Genom att följa dessa råd kan vi undvika många missförstånd och sårade känslor.
Bibeln påminner oss exempelvis om att vi inte bör ta lätt på detta att låna pengar. Aposteln Paulus uppmanade de kristna i Rom: ”Var inte skyldiga någon någonting alls, utom att älska varandra, för den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen.” (Romarna 13:8) Helst bör en kristen endast vara skyldig andra kärlek. Vi bör därför först fråga oss själva: ”Är detta lån verkligen nödvändigt?”
Om svaret är ja, är det förståndigt att begrunda konsekvenserna av att sätta sig i skuld. Jesus Kristus visade att viktiga beslut kräver noggrann begrundan och planering. Han frågade sina lärjungar: ”Vem av er som vill bygga ett torn sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det?” (Lukas 14:28) Denna princip gäller när man funderar på om man skall be en broder om ett lån. Att räkna ut kostnaden för ett lån innebär att ta med i beräkningen hur och när man skall betala tillbaka det.
Långivaren har rätt att veta hur och när lånet skall betalas tillbaka. Genom att fundera över saken noggrant kommer vi att kunna ge honom konkreta svar. Har vi beräknat kostnaden, så att vi kan betala tillbaka lånet inom rimlig tid? Det skulle naturligtvis vara lättare att säga till brodern: ”Jag skall betala tillbaka så snart som möjligt. Du kan lita på mig.” Men bör vi inte hantera sådana angelägenheter på ett mer ansvarskännande sätt? Vi måste från början vara beslutna att betala tillbaka lånet, eftersom detta är vad Jehova kräver av oss. ”Den ondskefulle lånar och betalar inte tillbaka”, sägs det i Psalm 37:21.
Genom att beräkna hur och när vi skall betala tillbaka lånet påminns vi om det allvarliga åtagande vi gör. Detta minskar i hög grad risken för att vi i onödan kommer att sätta oss i skuld. Om vi kan undvika att sätta oss i skuld, medför det flera fördelar. Ordspråken 22:7 säger varnande: ”Låntagaren är tjänare åt den man som lånar ut.” Även då både långivare och låntagare är andliga bröder, kan ett lån påverka deras förhållande, åtminstone i viss utsträckning. Missförstånd beträffande lån har till och med stört friden i en del församlingar.
Förklara varför pengarna behövs
Långivaren har rätt att få veta i stora drag hur vi tänker använda de lånade pengarna. Lånar vi också pengar från andra, förutom detta lån? Om det är så, bör vi klargöra detta, eftersom det påverkar vår möjlighet att betala tillbaka lånet.
Det är särskilt viktigt att skilja mellan ett lån till affärsverksamhet och ett som behövs för att klara en nödsituation. En broder har inte någon skriftenlig förpliktelse att låna ut pengar till ett affärsprojekt, men han kan mycket väl vara benägen att hjälpa till, om en annan broder, utan egen förskyllan, finner att han inte kan betala för sådana elementära livsförnödenheter som mat, kläder eller grundläggande medicinsk vård. Uppriktighet och sannfärdighet i dessa ting kommer att hjälpa till att förhindra missförstånd. — Efesierna 4:25.
Gör ett skriftligt avtal
För att undvika missförstånd i framtiden är det viktigt att göra ett skriftligt avtal. Det är lätt att glömma särskilda detaljer i en överenskommelse, om de inte har skrivits ner. Vi behöver anteckna lånebeloppet och när pengarna skall betalas tillbaka. Det är tillrådligt att både långivaren och låntagaren skriver under överenskommelsen och att de behåller ett exemplar var. Bibeln visar att ekonomiska transaktioner bör dokumenteras. Kort innan babylonierna förstörde Jerusalem sade Jehova till Jeremia att köpa ett jordstycke av en av hans släktingar. Vi kan ha nytta av att betrakta förfaringssättet.
”Jag [köpte] sedan av Hanamel, min farbrors son, fältet som var i Anatot”, sade Jeremia. ”Och jag började väga upp pengarna åt honom, sju siklar och tio silverstycken. Sedan skrev jag det i en köpehandling och satte på sigillet och tog vittnen, medan jag grep mig an med att väga pengarna på vågen. Därefter tog jag köpehandlingen, den som hade förseglats enligt budet och förordningarna, och den som hade lämnats öppen; och sedan gav jag köpehandlingen åt Baruk, son till Neria, son till Mahseja, inför Hanamels, min farbrors sons, ögon och inför vittnenas ögon, deras som skrev i köpehandlingen, inför alla de judars ögon som satt i Vaktgården.” (Jeremia 32:9–12) Även om detta exempel gäller ett köp och inte ett lån, visar det vikten av att hantera penningtransaktioner på ett klart och otvetydigt sätt. — Se Vakttornet för 15 augusti 1973, sidorna 383, 384.
Om problem uppstår, bör kristna försöka lösa dem i överensstämmelse med Jesu råd i Matteus 18:15–17. Men en äldste som har försökt vara till hjälp i sådana frågor säger: ”I nästan samtliga fall saknades det en skriven överenskommelse. Det ledde till att ingen av de båda parterna hade någon klar uppfattning om hur lånet skulle betalas tillbaka. Jag är övertygad om att det är tecken på kärlek, inte på misstro, att göra skriftliga avtal.”
När vi väl har gjort ett avtal, bör vi helt visst sträva efter att hålla vårt ord. Jesus uppmanade: ”Låt bara ert ord Ja betyda Ja, ert Nej, Nej; vad som är utöver dessa är nämligen från den onde.” (Matteus 5:37) Om något oförutsett problem hindrar oss från att betala tillbaka lånet i tid, bör vi omgående förklara situationen för långivaren. Han kanske kan låta oss betala tillbaka lånet med mindre belopp under längre tid.
Men ogynnsamma förhållanden befriar oss inte från våra förpliktelser. En person som fruktar Jehova gör sitt bästa för att hålla sitt ord. (Psalm 15:4) Även om saker och ting inte utvecklas som vi hade tänkt oss, bör vi vara beredda på att göra uppoffringar för att kunna betala tillbaka vår skuld, eftersom detta är vårt kristna ansvar.
Var försiktig med att låna ut pengar
Låntagaren är naturligtvis inte den ende som behöver noga överväga saken. En broder som blir tillfrågad om han kan låna ut pengar måste också beräkna kostnaden. Vi är visa om vi, innan vi lånar ut pengar, tar oss tid till att begrunda det hela noggrant och objektivt. Bibeln manar till försiktighet då den säger: ”Visa dig inte vara bland dem som ger handslag, bland dem som går i borgen för lån.” — Ordspråken 22:26.
Innan du går med på att låna ut pengar, bör du begrunda vad som skulle kunna hända om brodern inte kan betala tillbaka lånet. Skulle du då själv få allvarliga ekonomiska problem? Även om brodern kan ha de bästa avsikter, kan förhållandena ändras, eller också kan hans beräkningar vara felaktiga. Jakob 4:14 påminner oss: ”Ni ... vet [inte] vad ert liv kommer att vara i morgon. Ty ni är ett dis som syns för en liten stund och sedan försvinner.” — Jämför Predikaren 9:11.
I synnerhet när det gäller ett lån till affärsverksamhet, är det förståndigt att tänka på vilket rykte låntagaren har. Är han känd för att vara trovärdig och pålitlig, eller är han oduglig i att sköta ekonomiska angelägenheter? Har han en benägenhet att gå runt i församlingen och be vänner om pengar? Det är förståndigt att tänka på dessa ord: ”Den oerfarne sätter tro till varje ord, men den kloke aktar på sina steg.” — Ordspråken 14:15.
Ibland är ett lån inte heller till det bästa för låntagaren. Det kan lätt bli en börda för honom och beröva honom glädjen. Vill vi att en sådan broder skall bli vår ”tjänare”? Skulle ett lån kunna påverka vårt förhållande, så att situationen blir obehaglig eller till och med svår ekonomiskt, om han inte kan betala tillbaka det?
Om det finns ett verkligt behov, skulle vi då kunna överväga att ge en gåva hellre än ett lån, även om beloppet kanske blir mindre? Bibeln uppmuntrar oss att vara medkännande när vi ser att vår broder har det svårt. ”Den rättfärdige visar ynnest och ger gåvor”, sjöng psalmisten. (Psalm 37:21) Kärleken bör driva oss att göra vad vi kan för att ge praktisk hjälp åt behövande vänner. — Jakob 2:15, 16.
Tänk dig för noggrant
Eftersom det finns risk för att lån kan ge upphov till slitningar, kan vi betrakta dem som en sista utväg hellre än som en smidig lösning. Som vi tidigare har konstaterat bör låntagaren vara uppriktig mot långivaren och skriva ner hur och när lånet skall betalas tillbaka. Och när det gäller verkliga problem, är kanske en gåva den bästa lösningen.
Michael lånade inte Simon de pengar han begärde. Michael gav honom i stället en mindre summa som gåva. Simon var tacksam för denna hjälp, så att han kunde betala medicinen till sitt barn. Och Michael var glad över att han hade möjlighet att visa broderlig kärlek på ett praktiskt sätt. (Ordspråken 14:21; Apostlagärningarna 20:35) Både Michael och Simon ser fram emot den tid under Guds kungarikes styre då Kristus ”kommer att befria den fattige som ropar på hjälp” och då ingen skall säga: ”Jag är sjuk.” (Psalm 72:12; Jesaja 33:24) Till dess bör vi tänka oss för noga, om vi någon gång skulle känna oss tvungna att be en broder om ett lån.
[Fotnoter]
a Namnen är fingerade.
[Bild på sidan 25]
Att göra skriftliga låneavtal är tecken på kärlek, inte på misstro