Vems normer kan man lita på?
En man som besökte Afrika för första gången blev förbryllad, när han fick se en man stå alldeles stilla vid vägen. Han lade märke till att mannen då och då flyttade sig lite åt sidan men fortfarande stod rak. Först efteråt gick det upp för iakttagaren varför mannen rörde sig som han gjorde. Han försökte faktiskt stå i skuggan av en telefonstolpe. Skuggan flyttade sig långsamt allteftersom eftermiddagssolen ändrade position.
PRECIS som solens skugga förändras, förändras också mänskliga angelägenheter och normer ständigt. I motsats till detta är Jehova Gud, ”himlaljusens Fader”, oföränderlig. Lärjungen Jakob skrev: ”Hos honom finns ingen förändring av skuggans vridning.” (Jakob 1:17) Den hebreiske profeten Malaki nedtecknade det som Gud själv tillkännagav: ”Jag är Jehova; jag har inte förändrats.” (Malaki 3:6) Till nationen Israel på Jesajas tid sade Gud: ”Ja, intill er ålderdom är jag densamme; och till dess ert hår grånar är det jag som fortsätter att uppehålla. Jag själv kommer sannerligen att gripa in.” (Jesaja 46:4) Att tiden går kan således inte inverka på vår förtröstan på den Allsmäktiges löften.
En lärdom från den mosaiska lagen
Jehovas löften är tillförlitliga och oföränderliga, och det är även hans normer för vad som är rätt och fel. Skulle du lita på en köpman som använder två olika viktsatser, av vilka bara en är riktig? Givetvis inte. På samma sätt är ”en bedräglig våg ... något avskyvärt för Jehova, men en fullständig viktsten är välbehaglig för honom”. (Ordspråken 11:1; 20:10) I den lag som Jehova gav till israeliterna fanns denna befallning: ”Ni skall inte begå någon orättvisa vid avdömning av rättsfall, vid mätning, vid vägning eller vid uppmätning av våta varor. Ni skall visa er ha exakt våg, exakta vikter, en exakt efa och en exakt hin. Jehova, er Gud, är jag, som har fört er ut ur Egyptens land.” — 3 Moseboken 19:35, 36.
När israeliterna lydde detta bud fick de Guds ynnest men också många materiella fördelar. På samma sätt leder det till välsignelser för den tillbedjare som sätter sin förtröstan till honom på alla livets områden, inte bara när det gäller mått och vikter. Gud förklarar: ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra.” — Jesaja 48:17.
Varför försämras normerna?
Bibeln visar vad orsaken är till att normerna i vår tid har urartat. Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, beskriver ett krig i himlen, och resultatet av det kriget har påverkat alla människor ända fram i vår tid. Aposteln Johannes skriver: ”Krig bröt ut i himlen: Mikael och hans änglar drabbade samman med draken; och draken och dess änglar krigade, men den fick inte övertaget, inte heller fanns det längre en plats för dem i himlen. Så blev den store draken nerslungad, den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden; han slungades ner till jorden, och hans änglar slungades ner med honom.” — Uppenbarelseboken 12:7–9.
Vad blev den direkta följden av detta krig? Johannes fortsätter: ”Gläd er fördenskull, ni himlar och ni som bor i dem! Ve jorden och havet, eftersom Djävulen har kommit ner till er i stor förbittring, då han vet att han har en kort tidsfrist.” — Uppenbarelseboken 12:12.
”Ve” för jorden blev det när första världskriget bröt ut 1914 och gjorde slut på en tid då normerna skilde sig mycket från dem som är vanliga i dag. ”Första världskriget ligger som en brandgata mellan den tiden och vår egen”, skriver historikern Barbara Tuchman. ”Genom att kräva så många liv och döda så många människor som skulle ha kunnat vara verksamma under den efterföljande tiden, genom att rasera trosuppfattningar, förändra idéer och krossa illusioner på ett sätt som åsamkade obotliga skador skapade den en både konkret och psykologisk klyfta mellan två epoker.” En annan historiker, Eric Hobsbawm, uttrycker en liknande tanke: ”Det [har] efter 1914 ägt rum en markant tillbakagång från de värden som då betraktades som normala i den utvecklade världen ... Det [är] inte lätt att uppskatta vidden av den tyvärr allt snabbare återgången till något våra förfäder på 1800-talet skulle ha kallat barbari.”
I sin bok Humanity—A Moral History of the Twentieth Century konstaterar författaren Jonathan Glover: ”Ett kännetecken på vår tid är moralens upplösning.” Även om han på grund av religionens tillbakagång i västvärlden är skeptisk till en morallag från en yttre källa, varnar han: ”De av oss som inte tror på en religiös morallag bör likväl vara bekymrade över dess upplösning.”
Svek av förtroenden i vår tid — oavsett om det sker på det kommersiella området, inom politiken, i religionen eller rentav i personliga förhållanden eller familjerelationer — och de förfärliga konsekvenserna av detta är en del av Djävulens onda plan för att bringa ve över jordens invånare. Satan har föresatt sig att utkämpa sitt krig ända till slutet och att dra med sig alla som strävar efter att leva efter Guds normer. — Uppenbarelseboken 12:17.
Finns det en lösning på det utbredda problemet med svikna förtroenden? Aposteln Petrus ger svaret: ”Det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans [Guds] löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13) Detta löfte kan vi lita på inte bara därför att Gud har makten att genomföra sitt uppsåt, utan också därför att han garanterar att det skall fullbordas. Jehova förklarar angående varje ord som ”utgår ur [hans] ... mun”: ”Det kommer inte att vända tillbaka utan resultat till mig, utan det kommer sannerligen att utföra det som jag har funnit behag i, och det kommer att ha säker framgång i det som jag har sänt ut det till.” Ja, det är verkligen ett tillförlitligt löfte! — Jesaja 55:11; Uppenbarelseboken 21:4, 5.
Att leva efter Guds normer
I en värld där normerna vacklar och försämras strävar Jehovas vittnen att leva efter de normer för uppförande som Bibeln ställer upp. Detta leder till att de skiljer sig från majoriteten, och detta har ofta väckt andras uppmärksamhet — och förakt.
Vid en sammankomst som Jehovas vittnen anordnade i London fick talesmannen av en TV-reporter frågan om Jehovas vittnen verkligen är kristna. Han svarade: ”Ja, och det kan vi säga därför att Jesus är vår förebild. Det finns mycket själviskhet i världen, och vi inriktar oss på Jesus Kristus som vägen, sanningen och livet. Vi tror att han är Guds Son, inte en del av en treenighet, så vår förståelse av Bibeln skiljer sig därför från andra religioners.”
När intervjun visades i brittisk TV avslutade reportern programmet med att säga: ”Jag vet nu mycket mer om varför Jehovas vittnen kommer och knackar på vår dörr. Och jag tror inte jag har sett 25.000 personer vara så välklädda och uppföra sig så väl, alla tillsammans på en och samma plats samtidigt.” Ja, det är ett fint vittnesbörd från en utomstående iakttagare om hur vist det är att rätta sig efter Guds oföränderliga normer!
Somliga kanske avvisar tanken på att leva efter normer som de själva inte har ställt upp, men vi uppmuntrar dig att undersöka din bibel och ta reda på vad som är Guds normer. Men nöj dig inte med blott och bart en ytlig granskning. Följ aposteln Paulus råd: ”Sluta upp med att ta gestalt efter denna tingens ordning; förvandla er i stället genom att göra om ert sinne, så att ni kan pröva er fram till vad Guds goda och välbehagliga och fullkomliga vilja är.” (Romarna 12:2) Besök Rikets sal där du bor, och lär känna Jehovas vittnen där. Du kommer att märka att de är helt vanliga människor som förtröstar på Bibelns löften och som visar sin förtröstan på Gud genom att försöka leva efter hans normer.
Om du håller fast vid Guds oföränderliga och tillförlitliga normer i ditt liv, kan du vara förvissad om att få hans välsignelse. Ta emot Guds inbjudan: ”O, om du bara verkligen ville ge akt på mina bud! Då skulle din frid bli alldeles som en flod och din rättfärdighet som havets vågor.” — Jesaja 48:18.
[Bilder på sidan 5]
I vår tid är det vanligt med svikna förtroenden — på det kommersiella området, inom politiken, i religionen och i familjerelationer