Jeremia

25 Det ord som kom till Jeremia angående hela Judas folk under Jehojạkims, Josịas sons, Judas kungs, fjärde år,+ det vill säga Nebukadrẹssars, Babylons kungs, första år, 2 och som profeten Jeremia talade angående hela Judas folk och angående alla Jerusalems invånare, i det han sade:

3 ”Alltifrån Josịas, Amons sons, Judas kungs, trettonde år+ och ända till denna dag, i dessa tjugotre år, har Jehovas ord kommit till mig, och jag fortsatte att tala till er, ja, jag steg upp tidigt och talade till er, men ni lyssnade inte.+ 4 Och Jehova sände alla sina tjänare profeterna till er, ja, han steg upp tidigt och sände dem, men ni lyssnade inte,+ inte heller böjde ni ert öra till att lyssna,+ 5 när de sade: ’Vänd om, det ber jag er, var och en från sin onda väg och från era onda gärningar,+ och fortsätt att bo på den mark som Jehova har gett åt er och åt era förfäder från lång tid tillbaka och till lång tid framöver.+ 6 Och vandra inte efter andra gudar* för att tjäna dem och för att böja er ner för dem, och kränk mig inte med era händers verk, så skall jag inte låta olycka komma över er.’+

7 ’Men ni lyssnade inte till mig’, lyder Jehovas uttalande, ’utan kränkte mig med era händers verk, till er egen olycka.’+

8 Därför, detta är vad härarnas Jehova har sagt: ’”Eftersom ni inte lydde mina ord, 9 se, så sänder jag bud, och jag skall hämta alla släkter i norr”,+ lyder Jehovas uttalande, ”ja, jag sänder bud till Nebukadrẹssar, Babylons kung, min tjänare,+ och jag skall föra dem mot detta land+ och mot dess invånare och mot alla dessa nationer runt omkring;+ och jag skall viga dem åt tillintetgörelse och göra dem till något man häpnar över och till något att vissla+ åt och till förhärjade platser till oöverskådlig tid.+ 10 Och jag skall bland dem tillintetgöra ljudet av jubel och ljudet av glädje,+ brudgummens röst och brudens röst,+ handkvarnens ljud+ och lampans ljus.+ 11 Och hela detta land skall bli en förhärjad plats, något man häpnar över, och dessa nationer skall tvingas tjäna Babylons kung i sjuttio år.”’+

12 ’Och det skall ske, när sjuttio år har fullbordats,+ att jag skall avkräva Babylons kung och den nationen räkenskap+ för deras missgärning, ja kaldéernas land’,+ lyder Jehovas uttalande, ’och jag skall göra det till ödsliga ödemarker till oöverskådlig tid.+ 13 Och över det landet skall jag låta alla de ord komma som jag har talat mot det, ja allt som står skrivet i denna bok, det som Jeremia har profeterat mot alla nationerna.+ 14 Ty också de, många nationer och stora kungar,+ har utnyttjat dem som tjänare;+ och jag skall vedergälla dem efter deras handlingssätt och efter deras händers verk.’”+

15 Ty detta är vad Jehova, Israels Gud, sade till mig: ”Ta denna bägare med raseriets vin ur min hand och låt alla de nationer som jag sänder dig till dricka det.*+ 16 Och de skall dricka och svaja fram och tillbaka och bli som galna på grund av det svärd som jag sänder bland dem.”+

17 Och jag tog bägaren ur Jehovas hand och lät alla de nationer dricka som Jehova hade sänt mig till:+ 18 Jerusalem och städerna i Juda och hennes kungar, hennes furstar, för att göra dem till en förhärjad plats, till något man häpnar över,+ till något att vissla åt och till en förbannelse, alldeles som i denna dag;+ 19 farao, Egyptens kung, och hans tjänare och hans furstar och allt hans folk;+ 20 och hela den blandade hopen och alla kungarna i landet Us+ och alla kungarna i filistéernas+ land och Ạshkelon+ och Gaza+ och Ekron+ och Ashdods+ kvarleva; 21 Edom+ och Moab+ och Ammons+ söner; 22 och alla kungarna i Tyros+ och alla kungarna i Sidon+ och kungarna i kustlandet* på andra sidan havet;* 23 och Dedan+ och Tema+ och Bus och alla som har håret klippt vid tinningarna;+ 24 och alla arabernas+ kungar och alla kungarna över den blandade hopen som bor i vildmarken; 25 och alla Simris kungar och alla Elams+ kungar och alla medernas+ kungar; 26 och alla kungarna i norr, de som är nära och fjärran, den ene efter den andre, och jordens alla andra kungariken som är på jordens yta; och kungen av Sesak*+ skall dricka efter dem.

27 ”Och du skall säga till dem: ’Detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud,* har sagt: ”Drick och bli druckna och spy och fall omkull, så att ni inte kan resa er,+ på grund av det svärd som jag sänder bland er.”’+ 28 Och om de vägrar att ta emot bägaren ur din hand och dricka, skall du säga till dem: ’Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Ni skall ovillkorligen dricka.+ 29 Ty se, det är över den stad, över vilken mitt namn är nämnt, som jag börjar låta olycka komma,+ och skulle då ni på något sätt gå fria från straff?”’+

’Ni skall inte gå fria från straff, ty ett svärd kallar jag på mot alla jordens invånare’, lyder härarnas Jehovas uttalande.

30 Och du skall profetera alla dessa ord för dem och säga till dem: ’Jehova ryter från höjden,+ och från sin heliga boning låter han höra sin röst.+ Han skall helt visst ryta över* sin uppehållsort. Ett högt rop likt deras som trampar vinpressen skall han upphäva mot alla jordens invånare.’+

31 ’Ett dån skall nå ända till jordens bortersta del,* ty Jehova har en rättstvist med nationerna.+ Han går till doms med allt kött.+ De ondskefulla ger han åt svärdet’,+ lyder Jehovas uttalande.

32 Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ’Se! En olycka går fram från nation till nation,+ och en väldig storm uppväcks från jordens mest avlägsna trakter.+ 33 Och de som blir slagna av Jehova skall på den dagen ligga strödda från jordens ena ände till den andra.*+ Man skall inte hålla klagan över dem, och de skall inte samlas ihop eller begravas.+ Som gödsel på marken skall de bli.’+

34 Tjut, ni herdar, och skrik!+ Och vältra er,+ ni mäktiga i hjorden,+ ty de dagar då ni skall slaktas och kringspridas har kommit,*+ och ni skall falla som ett dyrbart kärl!+ 35 Och en tillflyktsort har gått förlorad för herdarna och en möjlighet att undkomma för de mäktiga i hjorden.+ 36 Hör! Skriket från herdarna och tjutet från de mäktiga i hjorden, ty Jehova skövlar deras betesmark. 37 Och de fridfulla uppehållsorterna har gjorts livlösa* på grund av Jehovas brinnande vrede.+ 38 Han har lämnat sitt snår som ett manprytt ungt lejon,+ ty deras land har blivit något man häpnar över på grund av det våldsamt framfarande svärdet* och på grund av hans brinnande vrede.”+