Daniel
3 Kung Nebukadnẹssar gjorde en staty* av guld som var 60 alnar* hög och 6 alnar* bred. Han ställde upp den på Duraslätten i provinsen Babylon. 2 Sedan sände kung Nebukadnẹssar bud och kallade på satraperna, prefekterna, ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, skiljemännen och provinsernas alla förvaltare för att de skulle komma till invigningen av statyn som kung Nebukadnẹssar hade ställt upp.
3 Satraperna, prefekterna, ståthållarna, rådgivarna, skattmästarna, domarna, skiljemännen och provinsernas alla förvaltare samlades då till invigningen av statyn som kung Nebukadnẹssar hade ställt upp. När de stod framför Nebukadnẹssars staty 4 ropade härolden med hög röst: ”Detta är befallningen till er, alla folk, nationer och språkgrupper: 5 När ni hör ljudet av horn, flöjt,* cittra, harpa,* lyra, säckpipa och andra instrument ska ni falla ner och tillbe guldstatyn som kung Nebukadnẹssar har ställt upp. 6 Den som inte faller ner och tillber den ska omedelbart kastas i den brinnande ugnen.”+ 7 Så när alla folk, nationer och språkgrupper hörde ljudet av horn, flöjt, cittra, harpa, lyra och andra instrument, föll de ner och tillbad kung Nebukadnẹssars guldstaty.
8 Då kom några kaldéer fram och framförde anklagelser mot* judarna. 9 De sa till kung Nebukadnẹssar: ”Må kungen leva för evigt! 10 Du, o kung, befallde att alla skulle falla ner och tillbe guldstatyn när de hörde ljudet av horn, flöjt, cittra, harpa, lyra, säckpipa och andra instrument 11 och att den som inte föll ner och tillbad skulle kastas i den brinnande ugnen.+ 12 Men det finns några judar, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, som du har utsett till att sköta förvaltningen av provinsen Babylon,+ och de har inte brytt sig om din befallning, o kung. De tjänar inte dina gudar, och de vägrar tillbe guldstatyn som du har ställt upp.”
13 Då blev Nebukadnẹssar fullständigt rasande och befallde att man skulle hämta Sadrak, Mesak och Abed-Nego. Så de fördes fram inför kungen. 14 Nebukadnẹssar sa till dem: ”Är det verkligen sant, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, att ni inte tjänar mina gudar+ och att ni vägrar tillbe guldstatyn som jag har ställt upp? 15 Om ni nu, när ni hör ljudet av horn, flöjt, cittra, harpa, lyra, säckpipa och andra instrument, faller ner och tillber statyn som jag har gjort, låter jag detta passera. Men om ni vägrar tillbe den ska ni omedelbart kastas i den brinnande ugnen. Och vilken gud kan rädda er ur mina händer?”+
16 Sadrak, Mesak och Abed-Nego svarade: ”Kung Nebukadnẹssar, vi behöver inte ens fundera på vad vi ska svara. 17 Om vi kastas i den brinnande ugnen, o kung, kan vår Gud som vi tjänar rädda oss både ur den och ur din hand.+ 18 Men även om han inte gör det, o kung, skulle vi aldrig tjäna dina gudar eller tillbe guldstatyn som du har ställt upp.”+
19 Då blev Nebukadnẹssar så ursinnig på Sadrak, Mesak och Abed-Nego att hans ansikte förvreds av raseri.* Han gav order om att ugnen skulle göras sju gånger hetare än vanligt. 20 Han befallde några starka män i armén att binda Sadrak, Mesak och Abed-Nego och kasta dem i den brinnande ugnen.
21 De blev bundna medan de fortfarande var klädda i sina mantlar, skjortor, mössor och andra kläder, och de kastades i den brinnande ugnen. 22 Eftersom kungen hade gett en så sträng befallning och ugnen var så extremt het, blev männen som förde upp Sadrak, Mesak och Abed-Nego dödade av lågorna. 23 Men de tre männen, Sadrak, Mesak och Abed-Nego, föll bundna ner i den brinnande ugnen.
24 Plötsligt reste sig kung Nebukadnẹssar och frågade förskräckt sina ämbetsmän: ”Var det inte tre män som vi band och kastade i elden?” De svarade: ”Jo, det stämmer, vår kung.” 25 Han sa: ”Men det är ju fyra män som går omkring mitt i elden, helt oskadda, och den fjärde ser ut som en gudason.”
26 Nebukadnẹssar gick fram till dörren till den brinnande ugnen och ropade: ”Sadrak, Mesak och Abed-Nego, ni den högste Gudens tjänare,+ kom hit ut!” Då klev Sadrak, Mesak och Abed-Nego ut ur elden. 27 Och satraperna, prefekterna, ståthållarna och kungens höga ämbetsmän som var samlade där+ såg att elden inte hade skadat dem på något sätt.*+ Inte ett hår på deras huvuden hade bränts, och deras mantlar såg ut som förut. De luktade inte ens rök.
28 Nebukadnẹssar sa då: ”Prisa Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud,+ som sände sin ängel och räddade sina tjänare. De litade på honom och gick emot kungens befallning och ville hellre dö* än att tjäna eller tillbe någon annan gud än sin egen.+ 29 Jag utfärdar därför denna befallning: Alla, oavsett folk, nation eller språkgrupp, som smädar Sadraks, Mesaks och Abed-Negos Gud ska huggas i stycken, och deras hus ska göras till offentliga latriner.* För det finns ingen annan gud som har samma makt att rädda som denne Gud.”+
30 Kungen gav* sedan Sadrak, Mesak och Abed-Nego höga ställningar i provinsen Babylon.+