Jeremia

50 Det ord som Jehova talade om Babylon,*+ om kaldéernas land,+ genom profeten Jeremia: 2 ”Ropa ut det bland nationerna och förkunna det.+ Och res upp en signal;*+ förkunna det. Dölj inget. Säg: ’Babylon har intagits.+ Bel* får stå med skam.+ Mẹrodak har blivit förfärad. Hennes bilder får stå med skam.+ Hennes smutsiga avgudar har blivit förfärade.’ 3 Ty mot henne har en nation dragit upp från norr.+ Den gör hennes land till något man häpnar över, så att ingen kan bo i henne.+ Både människor* och husdjur har flytt undan.+ De har dragit bort.”+

4 ”I de dagarna och på den tiden”,+ lyder Jehovas uttalande, ”skall Israels söner komma, de och Judas söner tillsammans.+ Gråtande skall de komma vandrande,+ och Jehova, sin Gud, skall de söka.+ 5 De skall fråga efter vägen till Sion, med sina ansikten vända i den riktningen:+ ’Kom och låt oss sluta oss till Jehova i ett förbund som består till oöverskådlig tid och som inte skall glömmas.’+ 6 Mitt folk har blivit en hjord av förlorade får.*+ Deras egna herdar har fått dem att irra omkring.+ På bergen har de fört dem på avvägar.+ Från berg till kulle har de gått. De har glömt sin viloplats.+ 7 Alla som fann dem åt upp dem,+ och deras motståndare sade:+ ’Vi är utan skuld,+ ty de har syndat mot Jehova, rättfärdighetens uppehållsort+ och deras förfäders hopp,+ Jehova.’”

8 ”Fly ut ur Babylon, och dra ut ur kaldéernas land,+ och bli som ledardjuren* framför hjorden.+ 9 Ty se, jag uppväcker en församling av stora nationer från landet i norr och för dem upp mot Babylon,+ och de skall ställa upp sig i stridsordning mot henne.+ Därifrån skall hon intas.+ Deras pilar är som pilar från en väldig man som berövar föräldrar deras barn och som inte vänder tillbaka med oförrättat ärende.+ 10 Och Kaldeen* skall bli till byte.+ Alla som gör henne till byte skall mätta sig”,+ lyder Jehovas uttalande.

11 ”Ty ni gladde er,+ ty ni jublade när ni rövade från min arvedel.+ Ty ni stampade som en kviga i det späda gräset,+ och ni gnäggade som hingstar.+ 12 Er mor har fått skämmas mycket.+ Hon som födde er har blivit besviken.+ Se! Hon är den obetydligaste av nationerna, en vattenlös vildmark och en ökenslätt.+ 13 På grund av Jehovas harm skall hon inte vara bebodd,+ och hon skall i sin helhet bli en ödslig ödemark.+ Var och en som drar fram vid Babylon skall stirra häpet och vissla på grund av alla hennes plågor.+

14 Ställ upp er i stridsordning mot Babylon från alla sidor,+ alla ni som spänner bågen.+ Skjut på henne.+ Spar ingen pil, ty mot Jehova har hon syndat.+ 15 Häv upp ett härskri mot henne från alla håll.+ Hon har gett sin hand.+ Hennes pelare har fallit. Hennes murar har rivits ner.+ Ty det är Jehovas hämnd.+ Hämnas på henne. Gör mot henne så som hon själv har gjort.+ 16 Utrota ur Babylon den som sår+ och den som hanterar skäran i skördetiden. På grund av det våldsamt framfarande svärdet skall de vända sig var och en till sitt eget folk, och de skall fly var och en till sitt eget land.+

17 Israel är ett får som har blivit skilt från hjorden.+ Lejon har jagat bort honom.+ Först har Assyriens kung ätit upp honom,+ och nu sist har Nebukadrẹssar, Babylons kung, gnagt på hans ben.+ 18 Därför, detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud, har sagt: ’Se, jag vänder min uppmärksamhet mot Babylons kung och mot hans land på samma sätt som jag vände min uppmärksamhet mot Assyriens kung.+ 19 Och jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmark,+ och han skall beta på Karmel+ och i Basan;+ och i Efraims+ och Gịleads+ bergstrakt skall hans själ mättas.’”

20 ”Och i de dagarna och på den tiden”,+ lyder Jehovas uttalande, ”skall man söka efter Israels missgärning,+ men den skall inte mer vara till; och Judas synder,+ men de skall inte bli funna, ty jag skall förlåta dem som jag låter bli kvar.”+

21 ”Mot Meratạjims* land – dra upp mot henne+ och mot Pekods+ invånare. Hugg ner och vig allt åt tillintetgörelse tätt efter dem”, lyder Jehovas uttalande, ”och gör i enlighet med allt som jag har befallt dig.+ 22 Det är krigslarm i landet och ett stort sammanbrott.+ 23 Ack, avhuggen och sönderbruten är hela jordens smideshammare!+ Ack, Babylon har blivit något man häpnar över bland nationerna!+ 24 Jag har lagt ut en snara för dig, och du har också blivit fångad, Babylon, och du själv visste det inte.+ Du blev funnen och även gripen, ty det var mot Jehova du hetsade upp dig.+

25 Jehova har öppnat sitt förrådshus, och han tar fram vapnen för sin fördömelse.+ Ty den suveräne+ Herren, härarnas Jehova, har ett verk att utföra i kaldéernas land.+ 26 Ryck fram mot henne från den mest avlägsna trakt.+ Öppna hennes spannmålsmagasin.+ Skyffla upp henne, alldeles som de som lägger säd i högar,+ och vig henne åt tillintetgörelse.+ Låt ingen bli kvar i henne.+ 27 Hugg ner alla hennes ungtjurar.+ Låt dem gå ner till slaktningen.+ Ve dem, ty deras dag har kommit, den tid då uppmärksamheten riktas mot dem!+

28 Man hör ljudet av dem som flyr och dem som undkommer ur Babylons land+ för att förkunna i Sion om Jehovas, vår Guds, hämnd,+ hämnden för hans tempel.+

29 Båda upp bågskyttar mot Babylon, alla som spänner bågen.+ Lägra er mot henne runt omkring. Låt ingen komma undan.+ Vedergäll henne efter hennes handlingssätt.+ I enlighet med allt som hon har gjort, gör så mot henne.+ Ty mot Jehova har hon handlat förmätet, mot Israels Helige.+ 30 Därför skall hennes unga män falla på hennes torg,+ och alla hennes krigsmän skall bringas till tystnad på den dagen”,+ lyder Jehovas uttalande.

31 ”Se! Jag är emot dig,+ du Förmätenhet”,+ lyder den suveräne+ Herrens, härarnas Jehovas, uttalande, ”ty din dag skall komma, den tid då jag skall rikta uppmärksamheten mot dig. 32 Och Förmätenheten skall snava och falla,+ och den har ingen som reser den upp.+ Och jag skall tända en eld i dess städer, och den skall förtära allt omkring den.”+

33 Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Israels söner och Judas söner blir förtryckta tillsammans, och alla som har tagit dem till fånga håller dem fast.+ De vägrar att låta dem gå.+ 34 Deras Återköpare* är stark,+ härarnas Jehova är hans namn.+ Han skall helt visst föra deras rättssak+ för att ge landet* ro+ och få Babylons invånare att darra.”+

35 ”Svärd mot kaldéerna”,+ lyder Jehovas uttalande, ”och mot Babylons invånare+ och mot hennes furstar+ och mot hennes visa män.+ 36 Svärd mot dem som ägnar sig åt tomt prat,+ och de skall handla dåraktigt.+ Svärd mot hennes väldiga män,+ och de skall bli förfärade.+ 37 Svärd mot deras hästar+ och mot deras stridsvagnar och mot hela den blandade hop som är i hennes mitt,+ och de skall bli som kvinnor.+ Svärd mot hennes förråd,+ och de skall plundras. 38 Torka över hennes vatten, och de skall torka ut.+ Ty det är ett land med huggna bilder,+ och på grund av sina förskräckande syner handlar de som galningar. 39 Därför skall de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter* bo tillsammans med de tjutande djuren, och i henne skall strutsarna* bo;+ och hon skall aldrig mer vara bebodd, och hon skall aldrig mer, från generation till generation, ha sin boning där.”+

40 ”Det skall bli som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra+ och hennes grannstäder”,+ lyder Jehovas uttalande, ”ingen* skall bo där, och ingen människoson* skall bo i henne som främling.+

41 Se! Ett folk kommer från norr; och en stor nation+ och stora kungar+ skall väckas upp från jordens mest avlägsna trakter.+ 42 Båge och kastspjut hanterar de.+ De är grymma och visar ingen barmhärtighet.+ Ljudet av dem är som havet som brusar vilt,+ och de rider på hästar;+ uppställda i stridsordning som en man till krig mot dig, du dotter Babylon.+

43 Babylons kung har hört ryktet om dem,+ och hans händer har sjunkit.+ Där är kval! Svåra smärtor har gripit honom, alldeles som hos en barnaföderska.+

44 Se! Någon skall dra upp som ett lejon från de stolta snåren längs Jordan till den varaktiga uppehållsorten,+ men i ett ögonblick skall jag få dem att skynda bort från henne.+ Och den som är utvald skall jag sätta över henne.+ Ty vem är min like,+ och vem kan utmana mig,+ och vem är nu den herde som kan bestå inför mig?+ 45 Därför, hör Jehovas beslut,+ som han har fattat mot Babylon,+ och hans tankar, som han har tänkt ut mot kaldéernas land.+ Sannerligen, de små i hjorden skall släpas bort.+ Sannerligen, på grund av dem skall han låta deras uppehållsort bli öde.+ 46 Vid ljudet av att Babylon har intagits skall jorden sättas i gungning+ och ett skri höras bland nationerna.”+