Predikaren
8 Vem är som den vise? Vem har lösningen på ett problem?* En människas vishet får hennes ansikte att lysa upp och mildrar hennes hårda uppsyn.
2 Jag säger: ”Lyd kungens befallning+ av hänsyn till den ed som du har svurit inför Gud.+ 3 Var inte snabb med att lämna kungens åsyn.+ Ta inte ställning för något orätt,+ för han kan göra precis vad han vill. 4 Kungens ord är ju lag.+ Vem kan säga till honom: ’Vad gör du?’”
5 Den som lyder befallningen ska inte komma till skada,+ och den vise förstår när och hur saker och ting ska göras.*+ 6 För det finns en tid och ett sätt* för allt.+ Människan är tyngd av många problem. 7 Ingen vet ju vad som ska hända, så vem kan berätta för henne hur det ska hända?
8 Ingen har makt över livsanden* eller kan hålla kvar den, likaså har ingen makt över dödsdagen.+ Ingen blir hemskickad mitt under brinnande krig, likaså kommer inte ondskan att låta de onda slippa undan.*
9 Allt detta har jag betraktat, och jag har funderat över allt som har utförts under solen, under en tid då människor har härskat över varandra till skada för dem.+ 10 Jag såg de onda bli begravda, de som brukade gå till den heliga platsen, men kort därefter var de glömda i den stad där de hade handlat ont.+ Även detta är meningslöst.
11 När människor inte genast straffas för sina onda handlingar+ vågar de fortsätta göra det som är ont.+ 12 Även om syndaren gör det som är ont hundra gånger och ändå lever länge, vet jag att det kommer att gå bra för den som respekterar den sanne Guden, just därför att han respekterar honom.+ 13 Men det ska inte sluta bra för den onde,+ inte heller kan han förlänga sitt liv, som är som en flyktig skugga,+ eftersom han inte respekterar Gud.
14 Det finns en frustrerande* företeelse på jorden: En del goda människor behandlas som om de gjort något ont,+ och en del onda människor behandlas som om de gjort något gott.+ Jag menar att även detta är meningslöst.
15 Så jag hyllade glädjen,+ för det finns inget bättre för en människa under solen än att äta och dricka och vara glad. Glädjen ska slå följe med henne i hennes hårda arbete+ under de dagar den sanne Guden förunnar henne att leva under solen.
16 Jag beslutade mig för att skaffa mig vishet och för att betrakta allt det man sysslar med på jorden,+ och jag låg sömnlös dag och natt.* 17 Jag tänkte på allt som den sanne Guden gör, och jag insåg att människor inte kan förstå det som händer under solen.+ De kan inte förstå det hur mycket de än försöker. Även om de påstår att de är kloka nog att förstå det, kan de ändå aldrig riktigt göra det.+