Jesaja
7 Nu hände det sig i de dagar då Ahas,+ son till Jotam, son till Ussịa, var kung i Juda att Resin,+ Arams* kung – och Peka,+ Remạljas* son, Israels kung – drog upp till Jerusalem för att föra krig mot staden, men det visade sig att han* inte var i stånd att kriga mot den.+ 2 Och det blev rapporterat till Davids hus och sagt: ”Aram* har stött sig* mot Efraim.”+
Och hans hjärta och hans folks hjärta började skälva, som skogens träd skälver för vinden.*+
3 Och Jehova sade sedan till Jesaja: ”Jag ber dig, gå ut och möt Ahas, du och din son Seạr-Jasụb,*+ vid änden av den övre dammens vattenledning+ vid landsvägen till tvättarefältet.+ 4 Och du skall säga till honom: ’Ta dig i akt och förbli i ro.+ Var inte rädd, och låt inte ditt hjärta vara försagt+ på grund av de två stumparna av dessa rykande vedträn, på grund av Resins och Arams och Remạljas sons+ upptända vrede, 5 därför att Aram tillsammans med Efraim och Remạljas son har gjort upp onda planer mot dig och sagt: 6 ”Låt oss dra upp mot Juda och slita sönder det och bemäktiga oss det genom att slå bräscher; och låt oss sätta en annan kung att regera där inne, Tạbeels son.”+
7 Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Det skall inte lyckas, och det skall inte ske.+ 8 Ty Arams huvud är Damaskus, och Damaskus huvud är Resin; och inom bara sextiofem år kommer Efraim att sönderkrossas, så att det inte är ett folk.+ 9 Och Efraims huvud är Samaria,+ och Samarias huvud är Remạljas son.+ Om ni inte har tro, då kommer ni inte att bestå länge.”’”+
10 Och Jehova talade ytterligare till Ahas och sade: 11 ”Begär åt dig ett tecken från Jehova, din Gud;+ gör det djupt som Sheọl* eller gör det högt som de övre regionerna.” 12 Men Ahas sade: ”Jag vill inte begära något, och jag vill inte sätta Jehova på prov.”
13 Och han sade: ”Lyssna, det ber jag, ni av Davids hus. Är det en så ringa sak för er att trötta ut människor, att ni också skulle trötta ut min Gud?+ 14 Därför skall Jehova* själv ge er ett tecken: Se, den unga kvinnan*+ skall bli havande,+ och hon föder en son,+ och hon skall ge honom namnet Immạnuel.* 15 Smör och honung skall han äta vid den tid då han vet att förkasta det onda och välja det goda.+ 16 Ty innan pojken vet att förkasta det onda och välja det goda,+ skall den mark för vars båda kungar du känner en kväljande skräck vara helt övergiven.+ 17 Över dig+ och över ditt folk och över din fars hus skall Jehova låta dagar komma, sådana som inte har kommit sedan den dag då Efraim vände sig bort från Judas sida+ – Assyriens* kung.+
18 Och det skall ske på den dagen att Jehova skall vissla på flugorna,* som är vid den yttersta änden av Egyptens Nilkanaler, och på bina,*+ som är i Assyriens land,+ 19 och de skall komma in och slå sig ner, allesammans, i de bråddjupa regnflodsdalarna och i de branta klippornas klyftor och i alla de törniga snåren och på alla vattningsställena.*+
20 På den dagen skall Jehova* med hjälp av en lejd rakkniv från trakten av Floden,+ ja med hjälp av Assyriens kung,+ avraka huvudet och fötternas hår,* och även skägget skall den* rycka bort.+
21 Och det skall ske på den dagen att en man* skall hålla en kviga av nötboskapen och två får vid liv.+ 22 Och på grund av det överflöd av mjölk som produceras äter han smör; ty smör och honung+ äter var och en som har lämnats kvar i landet.*
23 Och det skall ske på den dagen att varje plats där det brukade vara tusen vinstockar, värda tusen silverstycken,+ skall bli – en plats för törniga buskar och för ogräs skall den bli.+ 24 Med pilar och med båge skall man* gå dit,+ ty hela landet skall bli blott törniga buskar och ogräs. 25 Och alla de berg som brukade rensas från oönskade växter med hacka – du kommer inte att gå dit av fruktan för törniga buskar och ogräs; och det skall bli en plats där man släpper lös tjurar och en mark som trampas ner av får.”+