Jesaja
51 Lyssna till mig, ni som jagar efter rättfärdighet,
ni som söker Jehova.
Tänk på klippan som ni höggs ut ur,
på stenbrottet som ni kom från.
Jubel och glädje ska höras där,
ljudet av tacksägelse och sång.+
5 Rättfärdigheten från mig närmar sig.+
6 Lyft blicken mot himlen,
se på jorden därunder.
Var inte rädda för människors* hån,
frukta inte deras smädelser.
Men min rättfärdighet ska bestå för alltid,
min räddning i generation efter generation.”+
Vakna upp som i forna dagar,
som under gångna generationer.
10 Var det inte du som torkade ut havet, vattnet i det stora djupet,+
som gjorde en väg för de återköpta genom havsdjupet?+
11 De som Jehova har friköpt ska återvända.+
Jubel och glädje ska följa dem,
sorg och suckan fly bort.+
12 ”Jag är den som tröstar er.+
Varför skulle du vara rädd för en människa, som ändå kommer att dö,+
för en människoson, som vissnar som det gröna gräset?
Du levde i ständig skräck för förtryckarens raseri,*
som om han kunde utplåna dig.
Men vad har nu hänt med förtryckarens raseri?
14 Den som går böjd i kedjor ska snart befrias.+
Han ska inte dö, inte gå ner i graven,
och han kommer aldrig att sakna bröd.
Arméernas Jehova är mitt namn.+
Du har druckit den,
du har tömt bägaren som får dig att ragla.+
18 Ingen av alla de söner hon fött är där och leder henne,
ingen av alla de söner hon fostrat fattar tag i hennes hand.
19 Dessa två ting ska drabba dig,
och vem kommer att tycka synd om dig?
De är som vildfår fångade i ett nät.
De har fått känna den fulla kraften av Jehovas raseri, din Guds tillrättavisning.”
21 Så lyssna nu,
du kvinna som är eländig och berusad, men inte av vin.
22 Så här säger Jehova,
din Herre och Gud, den som försvarar sitt folk:
”Bägaren som får dig att ragla tar jag ur din hand.+
Min vredes bägare,
du ska aldrig mer dricka den.+
23 Jag ska räcka den åt dem som plågar dig,+
åt dem som sa till dig: ’Böj dig ner, så att vi kan trampa på dig!’
Du tvingades göra din rygg till mark,
till en gata att gå på.”