Jesaja
21 Ett budskap mot havsvildmarken:*+
Det drar in som stormvindar från söder,
från vildmarken, från ett skrämmande land.+
2 Jag har fått se en grym syn:
Förrädaren handlar förrädiskt,
skövlaren skövlar.
Dra upp, du Elam! Belägra, du Medien!+
All suckan hon* har orsakat ska jag få att upphöra.+
3 På grund av denna syn har jag gripits av ångest.*+
Häftiga smärtor har kommit över mig,
som hos en födande kvinna.
Jag är för upprörd för att höra något,
jag är för uppriven för att se något.
4 Mitt hjärta vacklar, jag ryser av skräck.
Skymningen som jag brukade längta efter får mig nu att bäva.
5 Duka bordet och gör sittplatserna klara!
Ät och drick!+
Res er, ni furstar, och smörj skölden!*
6 För så här har Jehova sagt till mig:
”Gå och ställ ut en väktare.
Han ska berätta vad han ser.”
Han höll utkik och var mycket uppmärksam.
8 Han ropade som ett lejon ryter:
”På vakttornet står jag hela dagen, Jehova,
jag står på min post varje natt.+
Sedan höjde han sin röst och sa:
”Hon har fallit! Babylon har fallit!+
Alla hennes avgudabilder har han kastat till marken och krossat!”+
10 Du mitt tröskade folk,
du som kommer från* min tröskplats,+
vad jag har hört av arméernas Jehova, Israels Gud, har jag rapporterat för er.
Någon ropar till mig från Seir:+
”Väktare, vad återstår av natten?
Väktare, vad återstår av natten?”
12 Väktaren svarar:
”Morgonen kommer, men även natten.
Om ni vill fråga, så fråga.
Kom tillbaka igen!”
13 Ett budskap mot ökenslätten:
15 För de har flytt undan svärden, undan det dragna svärdet,
undan den spända bågen och undan krigets fasor.
16 Jehova har sagt till mig: ”Inom ett år, räknat som en lejd arbetares år,* ska det praktfulla Kedar+ få sitt slut. 17 Det blir bara några få kvar av bågskyttarna bland Kedars krigare, för Jehova, Israels Gud, har talat.”