Andra Korinthierbrevet
12 Jag måste skryta. Det kommer inte att tjäna något till, men nu ska jag gå vidare till övernaturliga syner+ och uppenbarelser från Herren.+ 2 Jag känner en människa som är i gemenskap med Kristus och som blev bortryckt till tredje himlen för 14 år sedan, om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, det vet bara Gud. 3 Ja, jag känner den människan – om det var i kroppen eller utanför den vet jag inte, det vet bara Gud – 4 och han blev bortryckt till paradiset och fick höra ord som en människa varken kan eller får uttala. 5 Den människan kan jag skryta över, men jag tänker inte skryta över mig själv, förutom över mina svagheter.+ 6 Men även om jag skulle skryta hade det inte varit fel av mig, för jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår för att ingen ska få högre tankar om mig än vad som är rimligt utifrån vad jag gör eller säger, 7 bara för att jag har fått så många fantastiska uppenbarelser.
Och för att jag inte ska känna mig alldeles för stolt har jag fått en törntagg i köttet,+ en ängel från Satan som slår mig hela tiden för att jag inte ska bli för stolt. 8 Tre gånger har jag bett till Herren om att få slippa den. 9 Men han sa: ”Du får nöja dig med den generösa omtanke jag redan visar dig, för min kraft är som starkast när du är som svagast.”+ Därför vill jag mer än gärna skryta över mina svagheter. Jag vill ju att kraften från Kristus ska fortsätta vara över mig som ett tält. 10 Därför gläder jag mig när jag måste uthärda förolämpningar, svagheter, perioder av nöd, förföljelser och svårigheter för Kristus skull. För när jag är svag, då är jag full av kraft.+
11 Ni har tvingat mig att tala oförnuftigt, för ni borde ha talat väl om mig.*+ Jag har inte varit sämre än era ”superapostlar” på något sätt, även om jag inte är något.+ 12 Ni har ju sett att jag har gjort allt som utmärker en apostel, för med stor uthållighet+ har jag utfört tecken, mirakel och underverk.+ 13 Har ni gått miste om något jämfört med de andra församlingarna? Det skulle i så fall vara att jag aldrig blev en belastning för er.+ Var snälla och förlåt mig i så fall.
14 Det är nu tredje gången som jag är beredd att komma till er, och jag tänker inte bli till belastning. Jag är inte intresserad av det ni äger,+ utan av er. Det är ju inte barnen+ som ska spara åt sina föräldrar, utan föräldrarna åt sina barn.+ 15 Jag skulle gärna förbruka både mig själv och mina tillgångar för er skull.+ Varför skulle inte ni älska mig lika mycket som jag älskar er?+ 16 Det får vara hur det vill med det, jag har i alla fall inte varit en belastning för er.+ Ändå påstår ni att jag har varit lömsk och lurat er. 17 Men jag har väl inte utnyttjat er genom någon av dem som jag skickade till er? 18 Jag bad Titus resa till er och sände en annan broder tillsammans med honom. Utnyttjade Titus er på något sätt?+ Hade inte han samma inställning som jag? Gick vi inte i samma fotspår?
19 Nu har ni väl hela tiden tänkt att vi försöker försvara oss inför er, men så är det inte. Som Kristus efterföljare talar vi inför Gud. Och allt vi gör, mina älskade, det gör vi för att bygga upp er. 20 Jag är nämligen rädd att ni, när jag kommer, inte ska vara sådana som jag skulle önska och att jag inte ska vara sådan som ni skulle önska.+ Jag är rädd att jag kommer att möta konflikter, avundsjuka, vredesutbrott, oenighet, förtal, skvaller, stolthet och oordning. 21 Det kanske blir så att Gud förödmjukar mig när jag kommer till er och att jag måste sörja över att många av dem som tidigare levde ett syndigt liv fortfarande inte har ändrat inställning till* sin orenhet, sin sexuella omoral och sitt skamlösa uppförande.