Markusevangeliet
8 Vid den tiden samlades återigen många människor. De hade inget att äta, så Jesus kallade till sig lärjungarna och sa: 2 ”Jag tycker synd om folket,+ för de har varit här tillsammans med mig i tre dagar nu och har inget att äta.+ 3 Om jag skickar i väg dem hungriga* kommer de inte att orka ta sig hem, och några bor ju långt härifrån.” 4 Men hans lärjungar sa: ”Hur ska man få tag i tillräckligt mycket bröd i den här ödsliga trakten så att alla kan äta sig mätta?” 5 Då frågade han: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju”, svarade de.+ 6 Och han sa till folket att lägga sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem i bitar. Sedan gav han dem till lärjungarna som fick dela ut dem till folket.+ 7 De hade även några små fiskar, så han bad en bön* och sa att lärjungarna skulle dela ut dem också. 8 Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som blev över fyllde man sju stora korgar.+ 9 Det var omkring 4 000 män där. Sedan skickade han i väg dem.
10 Direkt efter det steg han i båten tillsammans med sina lärjungar och kom till området som kallas Dalmanouta.+ 11 Där kom fariséerna och började diskutera med honom, och för att sätta honom på prov begärde de att han skulle ge dem ett tecken från himlen.+ 12 Då suckade han djupt inom sig* och sa: ”Varför vill den här generationen se ett tecken?+ Jag säger er: Den här generationen ska inte få något tecken.”+ 13 Sedan lämnade han dem, steg i båten och gav sig av till motsatta stranden.
14 Men lärjungarna glömde att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten.+ 15 Och Jesus gav dem en tydlig varning: ”Håll ögonen öppna och akta er för fariséernas surdeg och Herodes surdeg.”+ 16 Då började de diskutera med varandra om att de inte hade tagit med sig bröd. 17 Han hörde det och sa: ”Varför diskuterar ni om att ni inte har bröd? Har ni ännu inte förstått och fattat innebörden? Är era hjärtan fortfarande inte mottagliga? 18 ’Ser ni inte fast ni har ögon, och hör ni inte fast ni har öron?’ Minns ni inte 19 när jag bröt de fem bröden+ åt de 5 000 männen? Hur många korgar med bröd samlade ni ihop efteråt?” De svarade: ”Tolv.”+ 20 ”Och när jag bröt de sju bröden åt de 4 000 männen, hur många stora korgar med bröd fyllde ni då?” De svarade: ”Sju.”+ 21 Då sa han till dem: ”Förstår ni fortfarande inte vad jag menar?”
22 De lade till vid Betsaida. Människor kom med en blind man och bönföll Jesus att röra vid honom.+ 23 Så han tog den blinde vid handen och ledde ut honom utanför byn. Han spottade på hans ögon,+ lade händerna på honom och frågade: ”Ser du något?” 24 Mannen tittade upp* och sa: ”Jag tror att jag ser människor, för jag ser något som liknar träd som går omkring.” 25 Han lade händerna på hans ögon igen, och nu kunde han se klart. Hans syn var återställd och han såg allting tydligt. 26 Jesus skickade hem honom och uppmanade honom: ”Gå inte in i byn!”
27 Jesus och lärjungarna gav sig nu av därifrån till byarna kring Caesarẹa Filippi, och på vägen frågade han lärjungarna: ”Vem säger folk att jag är?”+ 28 De svarade: ”Johannes döparen,+ men andra säger Elia,+ och några säger att du är en av profeterna.” 29 ”Ni då”, frågade han, ”vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Du är Messias.”+ 30 Då sa han till dem att inte berätta för någon vem han var.+ 31 Han började också förklara för dem att Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste, de främsta prästerna och de skriftlärda och bli dödad+ och uppväckt tre dagar senare.+ 32 Ja, han sa faktiskt detta rent ut. Men Petrus tog honom åt sidan och försökte tala honom till rätta.+ 33 Då vände Jesus sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus: ”Försvinn bakom mig, Satan! Du tänker inte Guds tankar* utan människors.”+
34 Han kallade till sig folkskaran och sina lärjungar och sa till dem: ”Om någon vill bli min efterföljare ska han säga nej till sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle och alltid följa mig.+ 35 För den som försöker rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och de goda nyheternas skull ska rädda det.+ 36 Och vad har man för glädje av att vinna hela världen om man mister sitt liv?+ 37 Ja, vad kan en människa ge i utbyte mot* sitt liv?+ 38 Den som skäms för mig och mina ord bland denna otrogna och syndiga generation, honom ska Människosonen också skämmas för+ när han kommer i sin Fars strålande prakt med de heliga änglarna.”+