1 Johannes
4 Ni älskade, tro inte varje inspirerat uttalande,*+ utan pröva de inspirerade uttalandena* för att se om de kommer från Gud,+ eftersom många falska profeter har gått ut i världen.+
2 Ni känner igen det inspirerade uttalandet från Gud+ på detta: Varje inspirerat uttalande som bekänner att Jesus Kristus har kommit i köttet, det är från Gud,+ 3 men varje inspirerat uttalande som inte bekänner Jesus, det är inte från Gud.+ Och detta är antikrists inspirerade uttalande som ni har hört skulle komma,+ och nu är det redan i världen.+
4 Ni är av Gud, små barn, och ni har segrat över dem,+ därför att han som är i gemenskap+ med er är större+ än han som är i gemenskap med världen.+ 5 De är av världen;+ därför talar de det som är av världen, och världen lyssnar till dem.+ 6 Vi är av Gud.+ Den som känner Gud lyssnar till oss;+ den som inte är av Gud lyssnar inte till oss.+ Det är så vi känner igen sanningens inspirerade uttalande och villfarelsens inspirerade uttalande.+
7 Ni älskade, låt oss fortsätta att älska varandra,+ eftersom kärleken+ kommer från Gud, och var och en som älskar är född av Gud+ och känner Gud.+ 8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, eftersom Gud är kärlek.+ 9 Av detta har Guds kärlek gjorts uppenbar i vårt fall,+ att Gud har sänt sin enfödde* Son+ till världen för att vi skulle få liv genom honom.+ 10 Kärleken består i detta: inte i att vi har älskat Gud, utan i att han har älskat oss och sänt sin Son som ett försoningsoffer*+ för våra synder.+
11 Ni älskade, om det är så Gud har älskat oss, då är vi själva skyldiga att älska varandra.+ 12 Ingen har någonsin sett Gud.+ Om vi fortsätter att älska varandra, då förblir Gud i oss, och hans kärlek görs fullkomlig i oss.+ 13 Av detta vet vi att vi förblir i gemenskap+ med honom och han i gemenskap med oss,+ att han har gett oss av sin ande.+ 14 Vidare har vi själva sett+ och vittnar+ om att Fadern har sänt sin Son som världens Räddare.+ 15 Vemhelst som bekänner att Jesus Kristus* är Guds Son,+ med honom förblir Gud i gemenskap, och han förblir i gemenskap med Gud.+ 16 Och vi har själva lärt känna och trott på den kärlek+ som Gud har i vårt fall.
Gud är kärlek,+ och den som förblir i kärleken+ förblir i gemenskap med Gud, och Gud förblir i gemenskap+ med honom. 17 Det är så kärleken har gjorts fullkomlig hos oss, för att vi skall tala fritt och öppet*+ på domens dag,+ ty alldeles som han är, så är vi själva i den här världen.+ 18 Det finns ingen fruktan i kärleken,+ utan den fullkomliga kärleken jagar bort fruktan,+ eftersom fruktan verkar som en hämsko.* Ja, den som behärskas av fruktan har inte gjorts fullkomlig i kärleken.+ 19 Vad oss beträffar, så älskar vi, därför att han först har älskat oss.+
20 Om någon skulle påstå: ”Jag älskar Gud”, och ändå hatar sin broder, då är han en lögnare.+ Ty den som inte älskar sin broder,+ som han har sett, han kan inte älska Gud, som han inte har sett.+ 21 Och detta bud har vi från honom,+ att den som älskar Gud, han skall älska sin broder också.+