Daniel
8 Under kung Belsạssars+ tredje regeringsår fick jag, Daniel, ytterligare en syn.+ 2 Jag fick synen, och medan jag såg den var jag i borgen* Susa,+ som ligger i provinsen Elam.+ I synen var jag i närheten av vattendraget Ulaj. 3 När jag lyfte blicken såg jag en bagge+ stå framför vattendraget, och den hade två horn.+ De två hornen var långa, men det ena var längre än det andra, och det längre hade vuxit ut senare.+ 4 Jag såg baggen stånga mot väster och mot norr och mot söder. Inga vilda djur hade något att sätta emot den, och ingen kunde rädda dem ur dess våld.*+ Den gjorde som den ville och uppträdde överlägset.
5 Medan jag såg på kom det en bock+ från väster* som for fram över hela jordens yta utan att röra vid marken. Och bocken hade ett framträdande horn mellan ögonen.+ 6 Den kom emot baggen med de två hornen som jag hade sett stå framför vattendraget. Ja, den kom springande mot den i våldsamt raseri.
7 Jag såg att den närmade sig baggen, uppfylld av vrede. Den stångade baggen och bröt av båda hornen på den, och baggen hade inget att sätta emot. Bocken kastade den till jorden och trampade ner den, och ingen kunde rädda den ur dess våld.*
8 Bocken uppträdde mycket överlägset, men så fort den hade blivit mäktig bröts det stora hornet av. Det sköt upp fyra framträdande horn i dess ställe, riktade mot de fyra väderstrecken.*+
9 Från ett av hornen sköt det upp ett annat horn, ett litet, och det växte och blev mycket stort, mot söder och mot öster* och mot det härliga landet.*+ 10 Det blev så stort att det nådde ända upp till himlens armé, och det fick några ur armén och några av stjärnorna att falla till jorden, och det trampade ner dem. 11 Det uppträdde överlägset rentav mot arméns Furste. Han berövades det regelbundna offret,* och helgedomen som han hade grundat bröts ner.+ 12 Och på grund av överträdelse blev en armé utlämnad tillsammans med det regelbundna offret.* Hornet fortsatte att kasta sanningen till jorden, och det agerade och hade framgång.
13 Och jag hörde en av de heliga tala, och en annan helig sa till honom: ”Hur länge pågår det jag såg i synen som gäller det regelbundna offret* och den överträdelse som orsakar förödelse+ och nedtrampandet av den heliga platsen och armén?” 14 Han sa till mig: ”2 300 kvällar och morgnar. Sedan ska den heliga platsen föras tillbaka till sitt rätta tillstånd.”
15 När jag, Daniel, hade sett synen och försökte förstå den stod det plötsligt någon framför mig som liknade en man. 16 Sedan hörde jag en människoröst mitt ute i Ulaj+ som ropade: ”Gabriel,+ hjälp mannen att förstå synen!”+ 17 Så han kom fram till mig där jag stod, men jag blev så rädd att jag kastade mig ner med ansiktet mot marken. Han sa till mig: ”Människoson, du ska veta att synen gäller ändens tid.”+ 18 Medan han talade med mig föll jag i djup sömn med ansiktet mot marken. Så han rörde vid mig och reste mig upp igen.+ 19 Sedan sa han: ”Jag ska låta dig veta vad som ska hända när vredens tid lider mot sitt slut, för synen gäller ändens fastställda tid.+
20 Baggen med två horn som du såg står för Mediens och Persiens kungar.+ 21 Bocken* står för Greklands kung,+ och det stora hornet som den hade mellan ögonen står för den förste kungen.+ 22 Och att det bröts av och att fyra andra sköt upp i dess ställe+ betyder att fyra riken ska uppstå ur hans nation, men de ska inte vara lika mäktiga som han.
23 Och under den sista tiden för deras välde, när överträdarna har nått gränsen,* ska det träda fram en kung med hård uppsyn, en intrigernas mästare.* 24 Han ska bli mycket mäktig, men inte i egen kraft. Han ska orsaka fruktansvärd förödelse,* och han ska lyckas med allt han gör. Han ska störta mäktiga, även det heliga folket.+ 25 På utstuderade sätt ska han använda svek för att få framgång. I sitt hjärta ska han upphöja sig själv, och under en tid av trygghet* ska han fördärva många. Han ska till och med resa sig mot furstarnas Furste, men han ska krossas, dock inte av människohand.
26 Det som sades i synen om kvällarna och morgnarna är sant, men du ska hålla synen hemlig, för den handlar om en avlägsen framtid.”*+
27 Jag, Daniel, kände mig utmattad och låg sjuk i flera dagar.+ Sedan steg jag upp och återupptog arbetet för kungen,+ men jag kände mig lamslagen av det jag hade sett, och ingen kunde förstå synen.+