Daniel

2 Under sitt andra regeringsår hade Nebukadnẹssar flera drömmar, och han* blev så orolig+ att han låg sömnlös. 2 Kungen befallde då att man skulle kalla dit magikerna,* spåmännen, trollkarlarna och kaldéerna* för att de skulle berätta för kungen vad han hade drömt. När de kom in och ställde sig inför kungen+ 3 sa han till dem: ”Jag har haft en dröm, och jag* får ingen ro förrän jag får veta vad det var jag drömde.” 4 Kaldéerna sa till kungen på arameiska:*+ ”Må kungen leva för evigt! Berätta för dina tjänare vad du har drömt, så ska vi berätta vad det betyder.”

5 Kungen svarade kaldéerna: ”Detta är mitt oåterkalleliga beslut: Berätta drömmen och uttydningen för mig, annars ska ni huggas i stycken, och era hus ska göras till offentliga latriner.* 6 Men om ni berättar drömmen och uttydningen för mig ska jag ge er gåvor, belöningar och stor ära.+ Så berätta nu vad jag har drömt och vad det betyder.”

7 De svarade för andra gången: ”Om kungen berättar för sina tjänare vad han har drömt, så ska vi berätta vad det betyder.”

8 Kungen sa: ”Jag förstår nog att ni försöker vinna tid, för ni har insett vad mitt beslut innebär för er. 9 Om ni inte berättar drömmen för mig, så väntar samma straff för er alla. Men ni har kommit överens om att ljuga och föra mig bakom ljuset, i hopp om att jag ska ändra mig. Berätta nu vad jag har drömt, för då vet jag om ni också kan berätta vad det betyder.”

10 Kaldéerna svarade kungen: ”Det finns inte en människa på jorden* som kan göra det kungen begär. Aldrig förr har en stor kung eller härskare krävt något liknande av sina magiker, spåmän och kaldéer. 11 Det kungen kräver är för svårt, och det finns ingen som kan berätta det för kungen, förutom gudarna, som inte bor bland oss dödliga.”

12 Då blev kungen fullständigt rasande och befallde att alla de visa männen i Babylon skulle avrättas.+ 13 När befallningen hade utfärdats och de visa männen skulle avrättas sökte man också efter Daniel och hans vänner för att döda dem.

14 Då vände sig Daniel på ett förståndigt och taktfullt sätt till Arjok, chefen för den kungliga livvakten, som var på väg ut för att döda de visa männen i Babylon. 15 Han frågade Arjok, kungens ämbetsman: ”Varför har kungen utfärdat en så sträng befallning?” Då berättade Arjok det för Daniel.+ 16 Och Daniel gick in till kungen och bad att få lite tid på sig, så skulle han tyda kungens dröm.

17 Daniel gick hem och berättade allt för sina vänner Hananja, Mịsael och Asarja. 18 Han ville att de skulle be himlens Gud om att visa barmhärtighet och uppenbara denna hemlighet, för att Daniel och hans vänner inte skulle bli avrättade tillsammans med resten av de visa männen i Babylon.

19 Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten,+ och han lovprisade himlens Gud. 20 Daniel sa:

24 Sedan gick Daniel in till Arjok, som hade fått i uppdrag av kungen att avrätta de visa männen i Babylon,+ och han sa: ”Döda inte någon av de visa männen i Babylon. Låt mig komma inför kungen, så ska jag berätta för honom vad drömmen betyder.”

25 Arjok förde genast in Daniel till kungen och sa till honom: ”Jag har hittat en man bland dem som förts bort från Juda+ som kan tolka kungens dröm.” 26 Kungen sa till Daniel, som hade fått namnet Beltesạssar:+ ”Kan du verkligen tala om för mig vad jag drömde och vad det betyder?”+ 27 Daniel svarade kungen: ”Den hemlighet kungen undrar över kan ingen av de visa männen, spåmännen, magikerna eller astrologerna avslöja.+ 28 Men det finns en Gud i himlen som uppenbarar hemligheter,+ och han har låtit kung Nebukadnẹssar få veta vad som ska hända i de sista dagarna.* Detta är vad du drömde och de syner du såg när du låg i din säng:

29 Min kung, medan du låg i din säng gick dina tankar till vad som ska hända i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig få veta vad som ska inträffa. 30 Det är inte för att jag har större vishet än någon annan levande som jag har fått inblick i denna hemlighet, utan för att kungen ska få veta vad drömmen betyder och för att du ska förstå dina innersta tankar.+

31 Min kung, det du såg var en väldig staty.* Den var enorm och starkt glänsande. Den stod framför dig och var skrämmande. 32 Huvudet på statyn var av fint guld,+ bröstet och armarna var av silver,+ buken och låren var av koppar,+ 33 benen var av järn,+ och fötterna var delvis av järn och delvis av lera.*+ 34 Medan du tittade bröts en sten loss, men inte med människohänder, och den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem.+ 35 Då krossades alltsammans – järnet, leran, kopparn, silvret och guldet. Det blev som agnar från sommarens tröskplatser, och vinden förde bort det så att inte ett spår blev kvar. Men stenen som träffade statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden.

36 Detta var drömmen, och nu ska vi förklara för kungen vad den betyder. 37 Du, o kung – kungarnas kung, som himlens Gud har gett riket,+ makten, styrkan och äran, 38 som han har gett herradöme över människor var de än bor, även över markens djur och himlens fåglar, och som han har gjort till härskare över dem alla+ – det är du som är huvudet av guld.+

39 Men efter dig ska det uppstå ett annat rike,+ svagare än ditt. Därefter kommer ett tredje rike, av koppar, och det ska härska över hela jorden.+

40 Det fjärde riket ska vara starkt som järn.+ För precis som järn krossar och pulvriserar och slår sönder allt annat, ska det krossa och slå sönder alla de andra rikena.+

41 Som du såg var fötterna och tårna delvis av krukmakarlera och delvis av järn, och det betyder att riket ska vara delat men ändå ha något av järnets hårdhet. Du såg ju att järnet var blandat med mjuk lera. 42 Och precis som tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera ska riket vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Precis som du såg att järnet var blandat med mjuk lera ska de* vara blandade med folket.* Men de ska inte hålla samman inbördes, lika lite som järn kan blandas med lera.

44 I de kungarnas dagar ska himlens Gud upprätta ett rike+ som aldrig ska förstöras.+ Och det riket ska inte överlåtas till något annat folk.+ Det ska krossa och göra slut på alla de andra rikena,+ och det ska ensamt bestå för evigt.+ 45 Du såg ju att en sten bröts loss från berget, inte med människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet.+ Den store Guden har låtit kungen få veta vad som ska hända i framtiden.+ Drömmen är sann och uttydningen pålitlig.”

46 Då böjde sig kung Nebukadnẹssar ner med ansiktet mot marken och visade Daniel vördnad. Och han befallde att man skulle ge Daniel en gåva och bränna rökelse till ära för honom. 47 Kungen sa till Daniel: ”Er gud är verkligen en gudarnas Gud och en kungarnas Herre och en hemligheternas Uppenbarare, eftersom du kunde uppenbara den här hemligheten.”+ 48 Kungen upphöjde Daniel och gav honom många fina gåvor, och han gjorde honom till härskare över hela provinsen Babylon+ och till överste prefekt* över alla de visa männen i Babylon. 49 Och på Daniels begäran utsåg kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego+ till att sköta förvaltningen av provinsen Babylon. Men Daniel själv tjänade vid kungens hov.