Matteusevangeliet
13 Samma dag gick Jesus ut ur huset och satte sig vid sjön. 2 Det samlades mycket folk omkring honom, och därför satte han sig i en båt medan folket stod kvar på stranden.+ 3 Sedan började han lära dem många saker med hjälp av liknelser.+ Han sa: ”En jordbrukare gick ut för att så.+ 4 När han sådde hamnade en del korn längs vägkanten, och fåglarna kom och åt upp dem.+ 5 Andra hamnade bland stenarna där det inte fanns mycket jord, och stråna växte snabbt upp eftersom jordlagret var tunt.+ 6 Men när solen gick upp vissnade de i hettan eftersom de inte hade någon rot. 7 Några korn hamnade bland tistlar, och tistlarna växte upp och kvävde dem.+ 8 Men en del korn hamnade i fin jord och började växa och ge avkastning. En del gav 100 gånger mer än det han hade sått, andra gav 60 och några 30.+ 9 Lyssna, du som har öron!”+
10 Då kom lärjungarna fram och frågade honom: ”Varför använder du liknelser när du undervisar dem?”+ 11 Han svarade: ”Ni har fått förmånen att förstå himmelrikets heliga hemligheter,+ men de har inte fått det. 12 För den som redan har, han ska få mer och få ett överflöd. Men den som inte har något, han ska bli fråntagen det lilla han har.+ 13 Det är därför jag använder liknelser. För de ser utan att verkligen se och hör utan att verkligen höra, och de förstår inte heller innebörden.+ 14 Och Jesajas profetia uppfylls på dem: ’Ni kommer visserligen att höra men inte alls förstå innebörden, och ni kommer att se men ändå inte uppfatta något.+ 15 För folkets hjärta har blivit oemottagligt. De har hört med sina öron utan att reagera, och de har stängt sina ögon och blundat. Därför kan de varken se eller höra, och de kan inte förstå med hjärtat och ändra sig så att de kan bli läkta av mig.’+
16 Men ni är lyckliga, eftersom ni ser med era ögon och hör med era öron.+ 17 För jag säger er att många profeter och rättfärdiga har längtat efter att få se det ni ser, men de fick inte se det.+ Och de längtade efter att få höra det ni hör, men de fick inte höra det.
18 Lyssna därför på vad liknelsen om jordbrukaren betyder.+ 19 När någon hör budskapet om riket men inte förstår vad det betyder, kommer den onde+ och snappar bort det som har såtts i hans hjärta. Det är det som hamnade längs vägkanten.+ 20 Det som hamnade bland stenarna är den som hör budskapet och genast tar emot det med glädje.+ 21 Men budskapet slår inte rot i honom, och därför håller han bara ut en tid. När han råkar ut för svårigheter eller förföljelse för budskapets skull, faller han på en gång. 22 Det som hamnade bland tistlarna, det är den som hör budskapet men låter den här världens* bekymmer+ och den förrädiska rikedomen kväva budskapet, och det ger ingen avkastning.+ 23 Men det som hamnade i den fina jorden, det är den som hör budskapet och förstår vad det betyder och ger avkastning. Någon ger 100 gånger mer än det som hade såtts, en annan ger 60 och någon ger 30.”+
24 Och han berättade en annan liknelse för dem. Han sa: ”Himmelriket är som en man som sådde fin säd i sin åker. 25 Medan alla låg och sov kom hans fiende och sådde ogräs bland vetet. Sedan gick han därifrån. 26 När vetet växte upp och fick ax så kunde man också se ogräset. 27 Så mannens tjänare kom och frågade honom: ’Herre, sådde du inte fin säd i din åker? Var kommer ogräset ifrån?’ 28 Han svarade: ’Det är en fiende som har gjort detta.’+ De sa: ’Vill du att vi går ut och rensar bort ogräset?’ 29 ’Nej’, sa han, ’för risken är att ni rycker upp vetet tillsammans med ogräset. 30 Låt dem växa tillsammans ända till skörden, och under skördetiden ska jag säga till skördearbetarna: ”Ryck först upp ogräset och bind det i knippor för att bränna upp det. Sedan ska ni samla in vetet i sädesmagasinet.”’”+
31 Han berättade en annan liknelse för dem och sa: ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker.+ 32 Det är faktiskt det minsta av alla frön, men när det växer upp blir det störst bland köksväxterna. Det blir ett träd där himlens fåglar slår sig ner och får skydd bland grenarna.”
33 Och han berättade en annan liknelse: ”Himmelriket är som en surdeg som en kvinna tar och blandar med tre stora mått mjöl så att allt börjar jäsa.”+
34 Jesus undervisade folket om allt det här med hjälp av liknelser. Han använde faktiskt alltid liknelser när han talade med dem,+ 35 för att det som hade sagts genom profeten skulle uppfyllas: ”Jag ska tala med liknelser, jag ska förkunna det som varit dolt sedan begynnelsen.”*+
36 Sedan lät Jesus folket gå och gick in i huset. Lärjungarna kom och sa till honom: ”Förklara liknelsen om ogräset i åkern.” 37 Han sa: ”Mannen som sår den fina säden är Människosonen. 38 Åkern är världen,+ och den fina säden är himmelrikets söner. Ogräset är den ondes söner.+ 39 Fienden som sådde ogräset är djävulen. Skörden är avslutningen på en världsordning,* och skördearbetarna är änglar. 40 Som när ogräset rensas bort och bränns upp, precis så kommer det att vara vid avslutningen på världsordningen.*+ 41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska rensa bort alla som får andra att synda* och alla som gör det som är ont* ur hans rike. 42 Och de ska kasta dem i den brinnande ugnen.+ Där ska de gråta och gnissla tänder. 43 Då ska de rättfärdiga lysa lika klart som solen+ i sin Fars rike. Lyssna, du som har öron!
44 Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man hittar den och gömmer den igen. Överlycklig går han och säljer allt han äger och köper åkern.+
45 Himmelriket är också som en resande köpman som letar efter fina pärlor. 46 När han har hittat en mycket värdefull pärla går han genast i väg och säljer allt han äger och köper den.+
47 Himmelriket är också som ett fisknät* som sänks ner i sjön och fångar fisk av alla slag. 48 När nätet är fullt halar man upp det på stranden. Sedan sätter man sig ner och samlar ihop de fina fiskarna+ i korgar, men de dåliga+ kastar man bort. 49 Så kommer det att vara vid avslutningen på världsordningen.* Änglarna ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga 50 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska de gråta och gnissla tänder.
51 Förstår ni vad allt det här betyder?” ”Ja”, svarade de. 52 Därför sa han till dem: ”Den lärare som har fått kunskap om himmelriket är som en familjefar som tar fram både nya och gamla saker ur sitt förråd.”*
53 När Jesus hade berättat de här liknelserna lämnade han platsen. 54 Han gick till sin hemtrakt,+ och där började han undervisa i deras synagoga. Alla blev mycket förvånade och sa: ”Varifrån har den mannen fått sin vishet, och hur kommer det sig att han kan göra underverk?+ 55 Visst är det snickarens son?+ Visst heter hans mor Maria och hans bröder Jakob, Josef, Simon och Judas?+ 56 Och visst bor hans systrar här också? Så hur kommer det sig att han är så vis och kan göra underverk?”+ 57 Och detta gjorde att de inte ville tro på honom.*+ Men Jesus sa till dem: ”En profet blir ärad överallt utom i sin hemstad och i sin egen familj.”+ 58 Och eftersom de hade så lite tro gjorde han inte så många underverk där.