Johannes uppenbarelse
16 Jag hörde en hög röst från helgedomen+ säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”+
2 Den förste ängeln gav sig av och tömde sin skål över jorden.+ Då blev de människor som hade vilddjurets märke+ och som tillbad dess bild+ drabbade av hemska, elakartade bölder.+
3 Den andre tömde sin skål över havet,+ och då blev det till blod,+ som blodet från en död människa, och alla levande varelser* dog, ja allt i havet.+
4 Den tredje tömde sin skål över floderna och vattenkällorna,+ och då blev de till blod.+ 5 Jag hörde ängeln över vattnet säga: ”Rättfärdig är du, den som är och som var,+ den Lojale,+ för du har avkunnat dessa domar.+ 6 De har utgjutit profeters och heligas blod,+ och därför har du gett dem blod att dricka.+ De förtjänar det.”+ 7 Och jag hörde altaret säga: ”Ja, Jehova* Gud, du den Allsmäktige,+ dina domar* är sanna och rättfärdiga.”+
8 Den fjärde tömde sin skål över solen.+ Då fick solen makt att bränna människorna med eld. 9 Människorna brändes av den starka hettan, men de hädade Guds namn och ångrade sig inte, och de gav inte ära åt Gud, som har makten över dessa plågor.
10 Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron. Då blev vilddjurets kungarike förmörkat,+ och människorna började bita sönder sina tungor av smärta. 11 De hädade himlens Gud på grund av sina smärtor och sina bölder, och de ångrade inte sina gärningar.
12 Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat.+ Då torkade vattnet bort,+ så att vägen öppnades för kungarna+ från soluppgången.*
13 Och jag såg tre orena inspirerade uttalanden* som såg ut som grodor. De kom ut ur drakens+ mun och ut ur vilddjurets mun och ut ur den falske profetens mun. 14 De är i själva verket uttalanden som är inspirerade av demoner, och de gör tecken+ och går ut till kungarna i hela världen* för att samla dem till kriget+ på den allsmäktige Gudens stora dag.+
15 ”Se! Jag kommer som en tjuv.+ Lycklig är den som håller sig vaken+ och behåller sina ytterkläder på, så att han inte måste gå naken och folk får se hans skam.”+
16 Och de samlade dem till den plats som på hebreiska kallas Harmageddon.*+
17 Den sjunde tömde sin skål över luften. Då kom en hög röst från helgedomen,+ från tronen, som sa: ”Det har skett!” 18 Och det kom blixtar och röster och åskdunder, och det blev en stor jordbävning. En så stor och omfattande jordbävning har inte förekommit så länge människor funnits på jorden.+ 19 Den stora staden+ rämnade i tre delar, och städerna i alla länder rasade samman. Och Gud glömde inte det stora Babylon,+ utan gav henne bägaren med sin brinnande vredes vin.+ 20 Alla öar flydde och bergen försvann.+ 21 Då föll det stora hagelstenar, var och en av dem vägde omkring en talent.* De föll ner från himlen på människorna,+ och människorna hädade Gud på grund av hagelplågan,+ eftersom den var ovanligt svår.