Petrus första brev
2 Så gör er av med alla former av ondska,+ svek och hyckleri, avund och förtal. 2 På samma sätt som nyfödda barn+ längtar efter mjölk ska ni utveckla en längtan efter ordets rena* mjölk, så att ni med hjälp av den kan växa och bli räddade,+ 3 och det kan ni ju, eftersom ni har smakat* att Herren är omtänksam.
4 När ni kommer till honom, en levande sten som är förkastad av människor+ men utvald och dyrbar för Gud,+ 5 blir ni, som själva är levande stenar, uppbyggda till ett andligt hus.+ Ni blir ett heligt prästerskap som frambär andliga offer+ som Gud kan ta emot genom Jesus Kristus.+ 6 För Skriften säger: ”Jag lägger i Sion en utvald sten, en dyrbar grundhörnsten, och ingen som har tro på den ska någonsin bli besviken.”*+
7 Det är alltså för er som han är dyrbar, eftersom ni är troende. Men för dem som inte tror är det inte så. ”Den sten som byggnadsarbetarna förkastade+ har blivit huvudhörnstenen”*+ 8 och ”en stötesten och en klippa som blir till fall”.+ De snavar därför att de inte lyder ordet. Det är just detta slut som sådana människor har att vänta. 9 Men ni är ”ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, en helig nation,+ ett folk som ska vara Guds särskilda egendom,+ för att ni ska förkunna om hans underbara egenskaper* överallt”.+ Han har kallat er ut ur mörkret in i sitt underbara ljus.+ 10 Längre tillbaka var ni ju inte ett folk, men nu är ni Guds folk.+ Ni hade inte fått barmhärtighet, men nu har ni fått barmhärtighet.+
11 Mina älskade, jag uppmanar er, som är utlänningar och tillfälligt bosatta+ i den här världen, att fortsätta stå emot de själviska begären,+ som för krig mot er.+ 12 Uppför er alltid väl bland människor i världen,+ så att de som anklagar er för att vara förbrytare själva kan se det goda ni gör+ och, som ett resultat av det, ära Gud på dagen för hans inspektion.
13 Underordna er för Herrens skull allt som människor har skapat.*+ Det gäller oavsett om det är kungen,+ som är den högste, 14 eller ståthållarna, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda.+ 15 För Guds vilja är att ni ska göra gott och på så sätt få oförnuftiga och okunniga människors tal att tystna.+ 16 Lev som fria människor,+ men använd inte er frihet som ursäkt* för att göra det som är fel,+ utan använd den för att vara slavar åt Gud.+ 17 Ära alla slags människor,+ älska alla era medtroende,*+ respektera Gud+ och ära kungen.+
18 Tjänare ska underordna sig sina herrar och visa dem tillbörlig respekt,+ inte bara de goda och resonliga utan också dem som är svåra att vara till lags. 19 För om någon håller ut under svårigheter* och blir orättvist behandlad för att han vill ha ett rent samvete inför Gud,+ då är det något värdefullt. 20 Men om ni blir slagna för att ni har syndat, vad har det då för värde att ni håller ut?+ Om ni däremot lider för att ni har gjort det goda, då är er uthållighet mycket värdefull i Guds ögon.+
21 Det var ju till detta ni blev kallade, eftersom Kristus själv led för er skull+ och gav er en förebild, så att ni noga kan följa i hans fotspår.+ 22 Han syndade aldrig,+ och det fanns inget svek i hans mun.+ 23 När han blev hånad*+ kom han inte med förolämpningar.*+ När han fick lida+ kom han inte med hotelser, utan överlät saken åt honom som dömer+ rättvist. 24 Han bar våra synder+ i sin egen kropp på pålen,*+ för att vi skulle dö i förhållande till* våra synder och leva för rättfärdigheten. Och ”genom hans sår fick ni läkedom”.+ 25 Ni var ju som bortsprungna får,+ men nu har ni återvänt till era själars* herde+ och tillsyningsman.