Joel
Höj ett stridsrop på mitt heliga berg.
2 Det är en dag av moln och mörker,+
en dag av skyar och kompakt mörker,+
som när gryningsljuset ännu inte nått över bergen.
Det är ett stort och mäktigt folk.+
Aldrig förr har ett sådant folk funnits,
och aldrig mer ska ett sådant folk uppstå
under kommande generationer.
5 När de stormar fram över bergstopparna dundrar det som stridsvagnar,+
som dånet av en eld som förtär stubbåkrar.
De är som ett mäktigt folk uppställt i stridsformering.+
6 På grund av dem ska folk gripas av ångest,
deras ansikten ska skifta färg.
7 De rusar fram som krigare,
som soldater stormar de murar.
Var och en håller sig till sin kurs,
och de viker inte av från sina stigar.
8 De stöter inte ihop med varandra.
Var och en följer sin givna kurs.
Även om någon träffas av pilarna*
faller de andra inte ur ledet.
9 De väller in i staden, springer på muren.
De klättrar upp på husen, tar sig in genom fönstren som tjuvar.
10 Landet skälver inför dem och himlen skakar.
Solen och månen har förmörkats,+
och stjärnorna har förlorat sitt sken.
11 Jehova ska låta sin röst höras framför sin armé.+
Hans armé är mycket stor,+ och den som fullgör hans ord är mäktig.
Ja, Jehovas dag är stor och väcker vördnad.+
Vem kan uthärda den?”+
För han är medkännande,* barmhärtig och tålmodig*+ och överflödar av lojal kärlek,+
och han ska ändra sitt beslut om* olyckan.
14 Vem vet, han kanske vänder om och ändrar sitt beslut*+
och lämnar kvar en välsignelse,
så att ni kan offra ett sädesoffer och ett dryckesoffer åt Jehova, er Gud.
15 Blås i horn på Sion!
Utlys* en fasta, kalla till en högtidlig sammankomst.+
16 Samla folket, gör församlingen helig.+
Församla de gamla männen,* samla barnen, även de minsta.*+
Må brudgummen komma ut från sin kammare och bruden från sin bröllopskammare.
17 Mellan förhallen och altaret+ ska prästerna, Jehovas tjänare, gråta och säga:
’Jehova, ha medlidande med ditt folk.
Låt dem* inte bli hånade,
låt inte andra folk härska över dem.
Varför skulle folken få säga: ”Var är deras Gud?”’+
19 Jehova ska säga till sitt folk:
’Jag ger er säd, nytt vin och olja,
och ni ska bli mätta.+
Jag ska inte längre låta folken håna er.+
20 Jag ska driva den som kommer från norr långt bort från er.
Jag ska förvisa honom till ett torrt och öde område,
med hans förtrupp* mot havet i öster*
och hans eftertrupp mot havet i väster.*
Stanken av honom ska stiga upp,
ja, den vidriga lukten av honom ska fortsätta stiga upp,+
för Gud ska utföra storverk.’
21 Var inte rädd, du land.
Jubla och var glad, för Jehova ska utföra storverk.
Fikonträdet och vinstocken ska ge full avkastning.+
Han ska låta regnet falla över er,
både höstregn och vårregn, precis som tidigare.+
25 Och jag ska ge er gottgörelse för de år
då landet härjades av svärmande gräshoppor, vinglösa gräshoppor, omättliga gräshoppor och andra glupska gräshoppor
– min stora armé som jag sände mot er.+
och ni ska lovprisa er Guds namn, Jehova,+
han som har gjort underverk för er skull.
Mitt folk ska aldrig mer stå med skam.+
Mitt folk ska aldrig mer stå med skam.
28 Efter detta ska jag utgjuta min ande+ över alla slags människor.
Era söner och era döttrar ska profetera,
era gamla män ska drömma drömmar
och era unga män ska se syner.+
29 Även över mina slavar och slavinnor
ska jag utgjuta min ande i de dagarna.
31 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod+
innan Jehovas stora och vördnadsbjudande dag kommer.+
32 Och alla som anropar Jehovas namn ska bli räddade.+
För de som kommer undan ska vara på Sions berg+ och i Jerusalem, precis som Jehova har sagt,
de överlevande som Jehova kallar på.”