1 Korinthierna
3 Och, bröder, jag kunde inte tala till er som till andliga människor,+ utan som till köttsliga, som till spädbarn+ i Kristus. 2 Jag gav er mjölk att dricka, inte något som skall tuggas,+ för ni var ännu inte starka nog. Ja, inte ens nu är ni starka nog,+ 3 för ni är ännu köttsliga.+ Ty när det nu finns svartsjuka och osämja bland er,+ är ni då inte köttsliga, och vandrar ni då inte enligt människors sätt?+ 4 Ty när en säger: ”Jag hör till Paulus”, men en annan säger: ”Jag till Apollos”,+ är ni då inte rätt och slätt människor?
5 Vad är då Apollos?+ Ja, vad är Paulus? Tjänare*+ genom vilka ni blev troende, såsom Herren förunnade var och en. 6 Jag planterade,+ Apollos vattnade,+ men det var Gud som fick det att växa;+ 7 varken den som planterar eller den som vattnar är alltså något,+ utan endast Gud, som får det att växa.+ 8 Nu är den som planterar och den som vattnar ett,*+ men var och en skall få sin egen lön efter sin egen möda.+ 9 Ty vi är Guds medarbetare.+ Ni är Guds åkerfält,+ Guds byggnad.+
10 Efter den Guds oförtjänta omtanke+ som är mig given har jag som en kunnig arbetsledare lagt en grund,+ men en annan bygger på den. Må likväl var och en ständigt ge akt på hur han bygger på den.+ 11 Ingen kan nämligen lägga någon annan grund+ än den som är lagd, det vill säga Jesus Kristus.+ 12 Om någon nu bygger på den grunden med guld, silver, dyrbara stenar, trä, hö, halm, 13 skall värdet av vars och ens arbete bli känt, ty dagen skall visa det, eftersom den skall uppenbaras med hjälp av eld;+ och elden själv skall genom prövning visa av vilket slag vars och ens arbete är. 14 Om någons verk, som han har byggt på den, blir bestående,+ skall han få lön;+ 15 om någons verk bränns upp, skall han lida förlust; själv skall han dock räddas,+ men i så fall som genom eld.+
16 Vet ni inte att ni är Guds tempel*+ och att Guds ande bor i er?+ 17 Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom;+ ty Guds tempel är heligt,+ och ni+ är det templet.+
18 Må ingen förleda sig själv: Om någon bland er menar att han är vis+ i denna tingens ordning,* måste han bli en dåre för att bli vis.+ 19 Den här världens vishet är nämligen dårskap inför Gud;+ det står ju skrivet: ”Han fångar de visa i deras egen slughet.”+ 20 Och återigen: ”Jehova* vet att de visas överläggningar är meningslösa.”+ 21 Därför skall ingen berömma sig av människor, för allt tillhör er+ – 22 det må vara Paulus eller Apollos+ eller Kefas eller världen eller liv eller död eller något som nu är eller något som skall komma+ – allt tillhör er; 23 men ni tillhör Kristus,+ och Kristus tillhör Gud.+