Johannesevangeliet

1 I begynnelsen var Ordet,+ och Ordet var hos Gud,+ och Ordet var en gud.+ 2 Han var i begynnelsen hos Gud.+ 3 Allt blev till genom honom,+ och utan honom blev ingenting till.

Det som har blivit till 4 genom honom var liv, och livet var människornas* ljus.+ 5 Och ljuset lyser i mörkret,+ och mörkret har inte fått makt över det.

6 Det kom en man som var utsänd som Guds representant, och hans namn var Johannes.+ 7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset,+ så att människor av alla slag skulle komma till tro genom honom. 8 Själv var han inte det ljuset,+ utan han skulle vittna om det ljuset.+

9 Det sanna ljuset, som ger alla slags människor ljus, skulle snart komma in i världen.+ 10 Han var i världen,+ och världen blev till genom honom,+ men världen kände honom inte.* 11 Han kom till sitt hemland, men hans eget folk tog inte emot honom.+ 12 Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn,+ eftersom de visade tro på hans namn.+ 13 Och de föddes inte av kött och blod eller till följd av en mans vilja, utan av Gud.+

14 Och Ordet blev människa+ och bodde bland oss, och vi fick se hans storhet, en sådan storhet som en enfödd son+ får av sin far. Han var fylld av gudomlig omtanke och sanning.+ 15 (Johannes vittnade om honom, ja, han ropade: ”Det var om honom jag sa: ’Den som kommer efter mig går framför mig, eftersom han var till före mig.’”)+ 16 Och vi har alla fått del av det som han var fylld av, ja ständigt flödande omtanke. 17 För lagen gavs genom Mose,+ men den generösa omtanken+ och sanningen kom genom Jesus Kristus.+ 18 Ingen människa har någonsin sett Gud.+ Men den enfödde guden+ som är vid Faderns sida,+ han har förklarat vem han är.+

19 Det här är det vittnesbörd Johannes gav när judarna skickade präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom: ”Vem är du?”+ 20 Han dolde inget utan sa rakt på sak: ”Jag är inte Messias.”*+ 21 Då frågade de honom: ”Vem är du då? Är du Elia?”+ Han svarade: ”Nej, det är jag inte.”+ ”Är du Profeten?”+ Han svarade: ”Nej.” 22 Då sa de: ”Men vem är du? Vi måste kunna svara dem som har skickat oss. Vad säger du om dig själv?” 23 Han sa: ”Jag är rösten som ropar i vildmarken: ’Gör vägen jämn och rak för Jehova’,+ alldeles som profeten Jesaja sa.”+ 24 De här männen hade skickats av fariséerna, 25 och de frågade honom: ”Varför döper du då, om du inte är Messias* eller Elia eller Profeten?” 26 Johannes svarade: ”Jag döper i vatten. Bland er finns det en som ni inte känner, 27 han som kommer efter mig, och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandaler.”+ 28 Detta hände i Betạnia på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.+

29 Nästa dag såg han Jesus komma gående, och han sa: ”Se, Guds lamm+ som tar bort världens+ synd!+ 30 Det var om honom jag sa: ’Efter mig kommer det en man som går framför mig, eftersom han var till före mig.’+ 31 Inte heller jag kände honom, men skälet till att jag kom och döpte i vatten var att han skulle göras känd för Israel.”+ 32 Och Johannes vittnade: ”Jag såg anden komma ner som en duva från himlen och vila över honom.+ 33 Inte heller jag kände honom, men han som sände mig för att döpa i vatten sa till mig: ’Den som du ser anden komma ner och vila över,+ han är det som döper med helig ande.’+ 34 Och jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds son.”+

35 Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar, 36 och när han såg Jesus komma gående sa han: ”Se, Guds lamm!”+ 37 När de båda lärjungarna hörde honom säga det följde de efter Jesus. 38 Jesus vände sig om, och när han såg dem frågade han vad de ville. Då sa de: ”Rabbi (som betyder ”lärare”), var bor du?” 39 Han sa: ”Kom, så ska ni få se.” De följde med och såg var han bodde. Det var vid tionde timmen, och de stannade hos honom resten av dagen. 40 Andreas,+ Simon Petrus bror, var en av de två som hörde vad Johannes sa och följde med Jesus. 41 Sedan letade han upp sin bror, Simon, och sa till honom: ”Vi har funnit Messias!”+ (som betyder ”Kristus”).+ 42 Han tog med honom till Jesus, och när Jesus såg honom sa han: ”Du är Simon,+ Johannes son. Du ska heta Kefas” (som översätts ”Petrus”).+

43 Nästa dag bestämde sig Jesus för att gå till Galileen. Då träffade han Filippus+ och sa till honom: ”Bli min efterföljare.” 44 Filippus var från Betsaida, från samma stad som Andreas och Petrus. 45 Filippus träffade Natanael+ och sa till honom: ”Vi har funnit den som Mose skrev om i lagen och som profeterna har skrivit om:+ Jesus, Josefs son,+ från Nasaret.” 46 Men Natanael sa: ”Kan det komma något bra från Nasaret?”+ Filippus svarade: ”Följ med och se.” 47 Jesus såg Natanael komma och sa om honom: ”Här är verkligen en sann israelit, en som inte har något falskt i sig.”+ 48 Natanael sa: ”Hur kan du veta det om mig?” Jesus svarade: ”Jag såg dig under fikonträdet redan innan Filippus pratade med dig.” 49 Natanael sa: ”Rabbi, du är Guds son, du är Israels kung.”+ 50 Jesus frågade honom: ”Varför tror du på mig? Är det för att jag berättade att jag såg dig under fikonträdet? Du ska få uppleva större saker än så.” 51 Sedan sa han: ”Jag säger er sanningen: Ni ska få se himlen öppnad och Guds änglar stiga upp och stiga ner till Människosonen.”+