Hebréerbrevet

11 Tron är den säkra förväntan om det man hoppas på,+ det tydliga* beviset på verkligheter som man inte kan se. 2 På grund av sin tro fick forntidens män* en bekräftelse på* att de var godkända av Gud.

3 Genom tro inser vi att allt i himlen och på jorden* har kommit till genom Guds ord och att det synliga har kommit till genom det osynliga.

4 I tro frambar Abel ett offer åt Gud som var mer värt än Kains.+ Och han fick en bekräftelse på* att hans tro hade gjort honom rättfärdig, för Gud godkände* hans offergåvor.+ Så även om han är död talar han+ fortfarande genom sin tro.

5 På grund av sin tro blev Enok+ förflyttad så att han slapp se döden, och man kunde inte finna honom någonstans eftersom Gud hade förflyttat honom.+ Men innan han förflyttades fick han en bekräftelse på* att Gud hade godkänt honom. 6 Utan tro är det omöjligt att bli godkänd av Gud, för den som kommer till Gud för att tillbe honom måste tro att han finns och att han belönar dem som uppriktigt söker honom.+

7 I tro visade Noa+ djup respekt för Gud och byggde en ark+ för att rädda sin familj sedan Gud hade varnat honom för något man ännu inte kunde se.+ Genom sin tro domfällde han världen,+ och han blev arvinge till den rättfärdighet som är ett resultat av tro.

8 I tro lydde Abraham+ när Gud kallade honom. Han gav sig i väg till en plats som han skulle få i arv, trots att han inte visste vart han var på väg.+ 9 I tro bodde han som utlänning i det land han hade blivit lovad, som om det vore ett främmande land.+ Han bodde i tält+ med Isak och Jakob, som var arvingar till samma löfte som han.+ 10 För han väntade på staden som har en stabil grund, staden vars grundare* och byggmästare är Gud.+

11 Genom tro fick Sara kraft att bli gravid och få barn, även om hon egentligen var för gammal,+ för hon var övertygad om att han som hade gett löftet var pålitlig.* 12 Tack vare det kunde en man, som var så gott som död,+ få lika många barn+ som det finns stjärnor på himlen och sandkorn på havets strand.+

13 Alla dessa dog med tron i behåll, fast de inte hade fått se löftena gå i uppfyllelse.+ Men de såg dem uppfyllas långt borta+ och gladde sig över dem, och de gjorde det allmänt känt att de var utlänningar och tillfälliga invånare i landet. 14 De som gör så visar att de längtar intensivt efter en plats som ska bli deras egen. 15 Om de hade fortsatt att tänka på den plats de hade lämnat,+ skulle de ha hittat ett tillfälle att återvända. 16 Men de längtade efter en bättre plats, det vill säga en som hör himlen till. Därför skäms inte Gud för dem eller för att kallas deras Gud.+ Han har ju en stad i beredskap åt dem.+

17 Det var i tro som Abraham, då han blev prövad,+ så gott som offrade Isak. Ja, han som med glädje hade tagit emot löftena var beredd att offra sin ende* son,+ 18 trots att det hade sagts till honom: ”Den avkomma som du blev lovad ska komma genom Isak.”+ 19 Men han drog slutsatsen att Gud till och med kunde uppväcka Isak från döden, och bildligt talat fick han också tillbaka honom därifrån.+

20 I tro gav Isak sin välsignelse åt Jakob+ och Esau+ när det gällde det som skulle komma.

21 I tro välsignade den döende Jakob+ Josefs båda söner,+ och han tillbad Gud medan han stödde sig mot änden av sin stav.+

22 I tro talade Josef i slutet av sitt liv om israeliternas uttåg ur Egypten, och han gav anvisningar om vad som skulle göras med hans kropp.*+

23 I tro höll Moses föräldrar honom gömd i tre månader efter hans födelse.+ För de såg att det lilla barnet var vackert,+ och de lät sig inte skrämmas av kungens order.+ 24 I tro vägrade Mose, när han hade blivit vuxen,+ att låta sig kallas son till faraos dotter.+ 25 Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att få den kortvariga glädje* som synden kan ge, 26 eftersom han ansåg att vanäran han upplevde som smord* var mer värd än Egyptens alla skatter. Han hade nämligen blicken stadigt riktad mot belöningen. 27 I tro lämnade han Egypten+ utan att vara rädd för att dra på sig kungens vrede,+ eftersom han stod fast som om han såg den osynlige.+ 28 I tro firade han påsken och stänkte blod på dörrposterna, så att förgöraren inte skulle skada* deras förstfödda.+

29 I tro gick de genom Röda havet som på torra land,+ men när egyptierna försökte göra det drunknade de.+

30 Och det var på grund av tro som Jerikos murar föll sedan folket hade marscherat runt dem i sju dagar.+ 31 Och tack vare sin tro blev den prostituerade kvinnan Rahab inte dödad tillsammans med dem som var olydiga, för hon tog emot de utsända männen och behandlade dem vänligt.+

32 Och vad mer ska jag säga? Tiden skulle inte räcka till om jag skulle berätta om Gịdeon,+ Barak,+ Simson,+ Jefta+ och David+ och om Samuel+ och de andra profeterna. 33 Genom tro kunde de besegra kungariken,+ införa rättfärdighet, ta emot löften,+ stänga till gapet på lejon,+ 34 stå emot eldens kraft+ och komma undan det skarpa svärdet.+ De var svaga men blev starka,+ var tappra i krig+ och jagade invaderande arméer på flykten.+ 35 Kvinnor fick tillbaka sina döda genom en uppståndelse.+ Andra blev torterade därför att de vägrade köpa sig fria,* för de ville få en bättre uppståndelse. 36 Ytterligare andra prövades genom att bli hånade och pryglade,* och inte bara det, de blev också kedjade+ och fängslade.+ 37 De stenades,+ prövades, sågades i stycken* och dödades med svärd.+ De gick omkring i fårskinn och i gethudar+ medan de led brist, förföljdes+ och misshandlades.+ 38 Världen förtjänade dem inte. De irrade omkring i ödemarker och bland bergen och höll till i grottor+ och jordhålor.

39 Alla dessa fick en bekräftelse på* att Gud godkände dem på grund av deras tro, men ändå fick de inte se löftet gå i uppfyllelse, 40 för Gud hade något bättre i tankarna för oss+ – de ska nämligen inte göras fullkomliga utan oss.